18.nov.

   Den adertonde november... är faktiskt Lettlands födelsedag, d.v.s. nationaldag. Den 18: de november 1918 så stod det en massa idealister och proklamerade att Lettland är en demokratisk och suverän stat.

   Ganska snart började demokratin att verka. D.v.s. idealisterna bildade politiska partier och försökte regera. Det var bara så att Varken ryssarna eller tyskarna ville lämna landet. Under ett skede så satt Lettlands regering på en engelsk pansarbåt utanför Liepaja, alltså ute på havet och regerade !.. så illa var det!

   Med hemvändande tsaristiska elitofficerare och soldater som grund, bildades en befrielsearmé, där bl.a. en 16-åring anslöt sig.

Laachpleesis = Björndödaren.

   Sextonåringen och den nya armén drev ut både Lenins röda armé och tyskarna. Många tonåringar dog och fick sin hjälteorden postumt, 16-åringen och två andra stormade ett tyskt kulsprutenäste, vände sprutan mot tyskarna, mot alla odds överlevde, och fick också sin orden. Senare i livet, lärde sig sextonåringen att flyga, enligt vad jag vet, kraschade han fyra gånger och överlevde även dessa, så han var nog en turgubbe, trots att han dog ung.

Laachpleesis krigsorden.

   Under hela tiden som Lettland var en demokrati, var socialdemokraterna det största partiet i Saeimen = parlamentet. Trots det ville dom aldrig vara i regeringsställning, (vet ej varför). Sextonåringens far, som var socialdemokrat, satt som deputerad i Saeimen till sin död 1931.

   Enligt vissa urartade demokratin en bit in i 30-talet, . I Saeimen var det plötsligt 23 eller 24 partier, vilket gjorde det omöjligt att regera. Varför Lettlands starke man Ulmanis (i princip en bondeförbundare), gjorde sig till diktator. Det slapp min farfar uppleva. Men ju mer jag läser på så är det nog som så att den lille diktatorn har, ända sen regeringen satt på en engelsk pansarbåt i Östersjön, varit Lettlands internationellt mest kunnige politiker och starke man. Han gjorde Lettland till ett lantbrukarland och skuldfri med smör och baconexport, -  undra på att Stalin dreglade över den munsbiten.

   Sedan kom Stalin 1940 - 41, - det kallades i baltikum för fasans år.

   Sedan kom Hitler och balterna kände sig befriade från fasan, -  trots kriget.

   Sedan kom det 47 år med Stalin och hans gelikar i alla fall, och baltstaterna russifierades. I Lettland är det idag, i bästa fall, bara c:a 53 procent letter, resten är invandrare från övriga Sovjet. - Snacka om invandrartäthet!!

   Dagens Lettland regeras av gamla sovjetpampar och andra som ser som sin uppgift i att berika sig. Den idealistiska andan är avlivad av den kommunistiska "solidaritets"-andan. Arbetslöheten är så katastofal att den ungdomen som har ork, åker utomlands för att söka utkomst, bildar familj och blir kvar där. Så snart är letterna i minoritet i sitt land.

   Sentensen;  Idag ser jag inte något stort i att fira den artonde november.