hemkommen

   
   Hemkommen upptäckte jag att vår redaktör Thomas Wallin hade faktiskt fyllt ut insändarsidan med min nidskrift. Han hade bara strukit i underskriften. Han hade tagit bort "Utan större högaktning". Jag försökte skriva om hemkomsten redan förut men vid publiceringen försvann den tredje delen av "årets äventyr". Jag var mera på bettet när jag författade den försvunna tredje delen. Just nu kan jag inte ens komma ihåg vad det var som var så roligt med hemkomsten, frånsett att bilen var full med Sprotes, lettiskt bröd, hampfrösmör och andra barndomsminnen. 
   Det var nog mera roligt med mötet med Karinas menageri i form av en aderton år gammal katta som dagen innan hade fått sin andra stroke och bara kunde svänga till vänster, var blind, lät som en skitnödig gammal tacka, samt enligt Karina egentligen inte använda sin högersida att resa sig med. Kattan började att ställa sig upp under vår vistelse och innan vi skulle åka hem, faktiskt knallade runt i rummet med bakändan högt i vädret, medan framändan gick på knäna. Karins andra katt var svanslös. Någon hade trampat på den , eller åtminstone klämt den på något sätt. Den hade börjat att ruttna, så dom hade varit tvungna att amputera svansen. Sedan har hon två katter som är normala. - Ja visst ja, jag hade med mig hem även en nyhet, Grants förträffliga whisky på en och en halvliters flaskor.  
    Nå i alla fall, nidskriften i blaskan lät som nedan; 
  
   Vad är det för fel på Bengtsfors planerare? Inte för att jag vill klaga, men jag gör det ändå! Alltså, härom dagen så hade jag anledning att vara i Åmål, på Coop där. Varpå jag upptäckte att på Coops parkeringsplats i Åmål är avståndet från parkeringrutan längst bort till ingången ungefär lika långt som den närmaste platsen på den nybyggda ståtligt designade parkeringsplatsen i Bengtsfors. - Jag upprepar, vad är det för fel på Bengtsfors planerare? Varför planerar ni att riva den enda parkeringen som är något så nära Apoteket och Vårdcentralen? Jag som är åttiotre år, är väldigt säker på att jag är inte den enda i Bengtsfors som har utslitna knän och därför svårt att gå längre sträckor. Jag har också sagt förut och säger det än en gång att vi pensionärer är nästan ryggraden i kommunens ekonomi, för att vi är säkra skattebetalare och vi är dessutom ganska många. Är politisk ideologi verkligen viktigare än verkligheten? Eller tror ni på vad en folklivstecknare på sjuttonhundratalet skrev om dalslänningar, nämligen: "Dalslänningar är tröga men starka, därför lämplade att bära tunga saker." Jag är dessutom inte dalslänning till födsel och ohejdad vana och kan definitivt inte numera bära tungt och långt! Jag har stort sett numera slutat att handla på Coop i Mustafors, för när den byggdes om så tillät kommunen att t.o.m. närmaste handikapp parkeringen är c:a fyrtio meter från ingången till butiken. Mina knän gillar helt enkelt inte så långa promenader numera. - OK, en tredje gång, vad är det för fel på planerarna i Bengtsfors? Är det ignorans, okunskap, fantasilöshet eller endast politiskt korrekta, ideologiska orsaker som styr planeringen?
     Utan någon större högaktning  Vilis Bungss.

årets äventyr

  söndagen den nittonde i augusti nådens år tvåtusen och aderton.
   Sista kvällen i Riga. Hotellets internet spökar så att jag måste skriva på Rich text - kommer inte in på Blogger. Även hotellets ljus spökar - mycket intressant liv hära - inte enformigt. Sistlidna natt vandrade jag till toan, väl utkommen från toan släckte jag ordentligt ljuset dära och la mig i slafen. Väl på väg att somna knäppte det till och stora takarmaturen tändes - fullt dagsljus flödar över oss och Moniken hojtar till "Va' håller du på mitt i natten?" Men jag är helt oskyldig, jag höll ju på som bäst att somna in - shit pommes frites!
Redan i fredags, mitt på blanka eftermiddagen knäppte det till i strömbrytarna och plötsligt slocknade smålamporna vid dörren och samtidigt tändes den stora armaturen i taket. Jag släckte taklampan och försökte utan resultat att tända smålamporna. Men när jag tittar till någon kvart senare så har dom dära smålamporna tänt sig alldeles själva - utan min hjälp!  Saken är tämligen så klar - Jonasson vårt husspöke har rest med oss och håller på och  djävlas som han aldrig gjort hemma, men ok, låt han ha lite roligt! När jag så småningom pratade med hotellägaren så visade det sig att det finns en nästan naturlig förklaring till spökerierna, nämligen, att det har med fuktigt väder att göra - de' ni! - Men roligt har vi!
  måndagen den tjugonde augusti samma år. 
   Egentligen hade jag tänkt mig att filosofera över det faktum att Olgas tante, med min hjälp, åkte för sista gången till Lettland när hon hade 83 år på nacken. Varpå jag upptäckte att jag själv har uppnått samma ålder i detta nu och har lyckats åka till hemlandet utan någons hjälp - alldeles för egen maskin. Kan detta vara hela mänsklighetens progress? - Eller bara min privata envishet?    Jag vägrar att känna mig åttiotre år gammal! I planeten känner jag mig absolut inte äldre än cirka lite för ung.
Med oss som presenter hade vi Falu brungräddad rutbröd och inte Kalles kaviar - den glömde jag nämligen hemma i kylskåpet. Vi kommer att ha kaviar till nästa Jul. - Välkomna hela världen på kaviarträff! 
   Förra året hade vi lite yvigare presentkollektion med oss. Vi hade utökat den med Marabos, dom tunn-tunna bladen, så kallade Nobless med apelsinsmak. Dessa smälte av värmen på resan ihop i stora sjok - fiasko, varför vi den här gången köpte med oss Marabo helnötkakor istället, men det blev ännu värre - när jag tog fram dom ur packningen var hela kakorna flytande, enda lyckan var att inpackningen av kakan numera är av tillsluten plast. Varpå geniet i mig la kakorna plant och satte på air conditioner på fullt pådrag i rummet. Efter fyra timmar i iskallt rum, var kakorna åter hårda och även lika ätbara som förut. - Större problem än så har vi tydligen inte, om man inte fäster sig vid att vi inte kan gå och dansa och knappt kan stappla o.s.v.
   Det värsta är att jag fortfarande vägrar att känna mig som en gaggig onkel - eller ens som ordentligt vuxen. Det är fara värt att jag kommer att dö i otakt med min värdiga? ålder, i alla fall när det gäller knoppen, där under är man nog ganska skranglig.
   Ja, just det, eftersom Karin kategoriskt meddelade att Abbasillen och Kalles kaviar finns att köpa på Rimi så köpte jag åt henne en rosa glasälg - en riktigt kitchig sådan, men lämplig t.ex. som brevpress. 

idiotologi.

   Nu har miljöpartiet verkligen visat upp sitt rätta anlete. I en debattartikel så föreslår en representant för miljöknuttarna att en valsamverkan med Fi. och V. kunde mycket väl tänkas emedan deras ideologi sammanfaller väldigt bra. - Nå ja, då vet vi vart Miljöpartiet strävar - ideologiskt! Undra på att Moderaterna utpekas som suspekta, nästan extremistiska, enbart skattesänkare.
   Nu har valdebatterna dragit igång rejält. Alldeles nyss hörde jag Amelia Adamo som enda icke politiker medverka i en debatt om äldrevården. Varpå hon som första mening levererade att det inom alla politiska partier alldeles för mycket snack och stort sett ingen verkstad, d.v.s. att ingenting egentligen gjordes. Och det tyckte jag var väldigt uppfriskande i den annars endast dävna politiska dimman. 
   - Nej, rättelse. Det var med i debatten även en forskare inom äldrevården, som påpekade att från forskningshåll det redan länge har påpekats att politikerna vägrar att inse att även om dom svenska åldringarna lever längre i välmåga, så kommer fortfarande en tid då dom kommer att behöva hjälp och kanske under längre tid än nu. Medan politikerna tycker att det finns andra angelägnare problem, så att åldringsproblemen kan vi så länge lämna därhän. Vi löser dom senare! - Que?         

naturresursernas brytpunkt

   Sommarprataren fredagen 3.-8.18 anlitade diverse specialister på naturförstörelse, d.v.s. hur vi överförbrukar världens tillgångar. Enligt en sådan specialist så var detta års tillgångar förbrukade - jag tror - den andra augusti. Vilket skulle betyda att mänskligheten i världen idag gnager redan på nästa års tillgångar - och så har vi gnagt på resurserna ända sedan sjuttiotalet. Enligt honom så var det någon gång på sjuttiotalet som världen sist var i balans d.v.s. årets resurser räckte till sista december.
   Sveriges brytdag för detta i år inträffade redan sista mars. Vidare i hans statistik, vilken handlade mest om koloxidutsläppen, så visade det sig att varje individ fick använda sig av en mängd som jag då benämner som ett. Han ville påstå att varje individ i världen idag använder sig av fyrtio gånger mer än den ideala mängden ett. Vidare så levererade han påståendet att vi i Sverige tar i anspråk hundra gånger den ideala ettan!
   Jag har svårt att svälja hans statistik. Världen borde ha gått upp i rök för länge sedan med sådan överutnyttjande. Däremot sa han inte ett enda ord om att själva mänskligheten har redan överbefolkat vår stackars värld. Om världens befolkning vore i något så när balans så skulle nog varje individ kunna utnyttja fyrtio gånger den idealiska ettan utan att förgripa sig på jordens tillgångar och följdriktigt så kunde svenskarna leva vidare i sina lyxiga hundra enheter. - Smart va? 
   Och, This very morning upptäckte jag en krönikör som utgjuter sig i Gäfle dagblad om lite av varje. Bland annat så sa han att det finns bara två alternativ till klimatproblemet. Det ena är att mänskligheten förstör klimatet, vilket det inte finns några bevis för och det andra är, där det finns bevis i form av borrkärnor, att klimatet alltid har varierat oerhört mycket. Det senaste är t.ex. senaste istiden, men då fanns det bara ett par tusen människor på jordklotet. Trots detta så smälte all isen från halva jordklotet - putz weg!
   I princip så har han nog rätt i att det enbart skulle vara dom fossila avgaserna från dom mänskliga aktiviteterna som förstör hela klimatet finns faktiskt inte några definitiva bevis för. En hundrafemtioårig väderstatistik är som att spotta i havet när det gäller bevisa något sådant.            
   Vädervariationerna fluktuerar över hundratusentals år med extremt stora utslag. Så att SMHI-s hundraåriga statistik är bara en promille av sanningen, medan borrkärnorna är konkreta bevis för hundratusentalsår av jordens historia, men samtidigt förklarar dom inte heller orsaken till förändringarna. 
   Att efter en enda sommar med ovanligt lite regn - även om det just nu känns extremt - ropa om jordens undergång är faktiskt infantilt! - Fullt värdigt sekteristerna på Söder, miljöpartisterna. Det har varit sådana somrar förut och det kommer nog att bli även i framtiden, lika väl som  det har varit och kommer att komma oerhört regniga sådana. Allt sådant är faktiskt tämligen så normalt för vår planet.
   Slutklämmen borde följaktligen bli att visst förstör mänskligheten jordklotet, men orsaken är att vi är för många, jorden klarar helt enkelt inte att föda oss alla!        

sverige brinner?

   Sverige brinner! - Det är dagens nyaste och i synnerhet ultimata slogan. Miljöpartiet vädrar morgonluft i brandröken. Dom har äntligen fått något att hojta om: "Se bara va´ rätt vi hade!" "Nästa steg är världens undergång!" "Om inte vi får regera så kommer hela världen att brinna upp - varje år!" Och med denna slogan kommer de jäklarna att rädda sig över fyraprocentspuckeln - och fortsätta att förpesta Sveriges ekonomi. 
   Jag blev nämligen alldeles nyligen påmind om att Miljöpartiet lyckades komma in i Riksdagen 1988 enbart på grund av att Kattegatts sälar hade insjuknat i någon virussjukdom det valåret. Även då skallade Miljöpartiets rop omedelbart att nu har miljöförstöringen gått så långt att till och med sälarna kommer att dö ut!  Och Sveriges framtid d.v.s. alla demonstrationsglada och självsäkra tonåringar såg järtecknen och röstade omedelbart på Miljöpartiet. 
   Mig veterligt så lever sälarna i fråga idag i bästa välmåga och t.o.m. påstås vara alldeles för många igen. Vilket borde påvisa att säldöden var bara en naturens naturliga periodiska variationer. Och efter denna torra sommar kommer det säkerligen normalsomrar i långa banor och dom kommer att kryddas med regnsomrar. - Som det alltid har varit! Jag är tämligen och ganska övertygad om att människans energiutvinning inte kommer att förorsaka någon civilisations undergång. Och definitivt inte jordens!
   Alla borde bli påminda om att i Miljöpartiets ideologi ingår att det inte ska vara någon ekonomisk tillväxt vi ska leva på nolltillväxt - allt ska helst stå still - bara att kvarterskrogarna på Söder inte får konka. Att Sverige efter att ha varit ett av världens rikaste länder plötsligt är på c:a femtionde plats kan man nog tillskriva Sveriges hybris att vara världsförbättrare oavsett vad det kostar svenskarna. Dagens svenska population har inte den minsta susning vad svenska regeringen idag kastar bort av Sveriges tillgångar på "världsförbättring". 
   På sjuttiotalet när Palme orerade så kallades Sverige för ett halvkommunistiskt land nere i Europa. Det kostade inte något för invånarna och välståndet i Sverige, men när hundratals miljarder betalas ut i u-landshjälp till diktaturer där pengarna dessutom försvinner direkt ner i fickorna på diktatorerna, samt  miljarder och åter miljarder läggs på invandringen, vilken spårade ur sensommaren 2015 och av någon anledning prioriteras fortfarande, då försvinner Sveriges välstånd som fuktigheten efter ett milt sommarregn. - Och kejsaren Sverige står där i sina nya kläder - naken! - Fast,om man ska vara riktigt ärlig så försvann nog välståndet när Sverige sålde ut sina företag och därmed vinsterna av sin kreativitet till utlandet. Den första förutsättningen för att kunna dela ut bidrag till de behövande är att man har en inkomst och då genererar ett överskott.
   Nå ja, svensken är hårt reglerad med hjälp av Sveriges Rikes lag. Svensken är ordentligt kuvad i sin demokrati. Den demokratiska friheten består enbart av att tala och tjafsa, ifrågasätta. Och där slutar individens frihet - totalstopp som vid det "nya" röda, åttkantiga ölmärket, STOP. Individen är hårt och totalt kontrollerad. Personnumret är allenarådande, vilken nasare som helst får upp alla dina personuppgifter om du talar om ditt personnummer. Om du inte talar om ditt personnummer så talar de inte med dig - du existerar inte då! 
   Det senaste är att din bank samlar in uppgifter om dina eventuella ekonomiska kontakter, framför allt med USA och om du har eller har haft säkerhetsklassade ämbeten, t.ex. diplomat eller statsråd o.s.v. Sparbanken meddelade till mig att om jag inte inom tre tillfällen svarade på deras frågor så stänger dom av mig från mina banktjänster, och att det är bankinspektionen som begär in dessa uppgifter, efter i sin tur en begäran av EU. - Alltså demokratin arbetar i anletes svett för att få full kontroll över dig som individ för EU-s räkning. - Där ryker din chimära frihet! - Alltså, fortsätt att utöva dina demokratiska rättigheter, utöva dina rättigheter att yttra dig. Säg vad du vill ha sagt, men säg inte det för ofta, för då hamnar du på samma nivå som en gång byfånarna. Ditt tal påverkar ändå inte något, så därför får du yttra dig bäst du vill!      

akademin again..

   Efter att ha läst SvD-s artikel "Vem är egentligen Jean-Claude Arnault?" fick jag äntligen lite historia att bita i. När, hur och varför han dyker upp i Sverige är lite okänt, emedan han alltid uppger olika historier om det. Någon högre utbildning har han inte lyckats att avsluta. Han lyckas att knyta kontakter överallt i Stockholms radikala kretsar. Han verkar att bluffa sig fram och det lyckas han tack vare sin charm. Fred Åkerström och en Stig Olsson som är författare och är då redaktör för KRIS samt i SvD-artikeln kallas för före detta kommunisten introducerar honom i de litterära kretsarna.  
  Han gifter sig med Katarina Frostenson när hon är i stort sett okänd men lovande diktare. Han hittar Forumlokalen när dom vill uppföra en skapelse av Katarina. Från att källaren ursprungligen ha varit en nästan skum underground samlingsplats för "bleka intellektuella" förvandlas den så småningom till en högborgerligt accepterad klubb för etablerade intellektuella med diktaftnar, teater och t.o.m. klassiska musikföreställningar.  
   (Min parentes; På sin tid, fyrtiotalet, var även Gazell club ursprungligen ett tillhåll för unga braja-rökande konstnärsämnen. Jazzmusiken var den tidens lite skumma företeelse. Så småningom tog musiken över och klubben blev en erkänd institution i stadens jazzmusikliv. - Men aldrig ens i närheten av Akademin. - Haha.!)
   För att återgå till det berörda paret och klubben så är det för mig oklart hur och på vilka grunder Katarina Frostenson 1992 blir invald i Svenska akademin - de aderton, förutom att Jean-Claude brukade skryta men att han hade skapat hennes karriär. Men hon är i alla fall den som blir invald först av det övriga gänget d.v.s. Horace Engdahl 1997, Anders Olsson 2008. Andra akademiledamöter som kommer från gänget i Forumkällaren är Kristina Lugn, Sara Danius, Sara Stridsberg,Jayne Svenungsson och Per Wästberg. Även Peter Englund kommer visst den vägen.
   Med den här infallsvinkeln inser jag varför Jean-Claude kallas för kulturprofil med nära kontakt till Akademin. Han kan verka ha haft ett alldeles för stort inflytande på Akademin. - Nästan att Forum är förutsättningen för inträde i Akademin!  Per Wästberg t.o.m. vänder sig till riksmarskalken med en begäran om att Jean-Claude Arnault ska tilldelas den kungliga Nordstjärneorden, vilket riksmarskalken avslår. - Men två år senare får Jean-Claude medaljen av den nya kulturministern Alice Bah Kuhnke. - Hur liten är egentligen den svenska kulturkretsen?   
   Akademins rykte om smak och snille bleknar betänkligt när man inser att medlemmarna enbart själva väljer sina ledamöter. Man inser att de väljer bland sina vänner och i sin lilla umgängeskrets. - Det är enkelt och enbart naturligt! - Men snillet kan bli lidande.
   En fifflare utan någon känd grundutbildning leder och påverkar kulturlivet i Stockholm ända upp i kungliga Svenska akademin. - Då måste man kanske inse att dagens Akademi vilar på väldigt lösan grund! MeToo-skandalen tillmäts faktiskt alldeles för stor betydelse i Akademins sammanbrott. MeToo är nog bara minan som sandslottet var byggt på. Den verkliga skandalen borde nog vara och egentligen är att denne Jean-Claude har ända sedan åttiotalet, i skymundan haft alldeles för stort inflytande på och omkring Svenska kulturens flaggskepp.  
               

Trump again

   Först ett tillägg till förra försöket. - Ett PS. Alltså: Nu lyckades jag se ett klipp med Trumps originalpudel som sändes i FOX-nyheterna, där han velar och hummar fram till slut att: "..I said i would insted of i would not.." Om den svenska översättningen som jag har skrivit in den förra skriften är korrekt eller inte har jag svårt att avgöra, men den engelska texten kommer "straight out the dragons mouth".
   Sedan så är grodorna inte slut med detta. - Draken sprutar mera! - Även detta i FOX-TV. Han uppträder tydligen gärna och ofta där. I alla fall så säger han plötsligt till intervjuaren att Montenegro är ett litet och aggressivt land. Eftersom jag inte har tillgång till originalet, så kopierar jag Expressens text här nedan;
   I en intervju med Fox News ifrågasatte han bland annat Natos artikel fem, som förbinder medlemsländerna att försvara varandra:

Varför ska min son åka till Montenegro för att försvara det vid ett anfall? frågade Fox News programledare Tucker Carlson.

– Jag förstår vad du menar. Jag har frågat samma sak, svarar Trump, och fortsätter:

– Montenegro är ett pyttelitet land med väldigt starkt folk. Det är ett väldigt aggressivt folk. De kanske blir aggressiva, och grattis, vi har tredje världskriget.
   Vidare i artikeln så påpekas det att Montenegros NATO-medlemskap godkändes av Trump-administrationen, vilket måste innebära att han själv har godkänt deras medlemskap! Det som då kanske är en nyhet, är att Ryssland och därmed Putin är våldsamt irriterad av Montenegros närmande både till NATO och EU. Det ryktas dessutom om att Ryssland har försökt att åstadkomma en statskupp i Montenegro och att försöka mörda den dåvarande premiärministern. Varpå USA:s tidigare Nato-ambassadör Nicholas Burns kallar Trumps senaste utspel ganska träffande för ”ännu en present till Putin”.
   Dessutom så flöt det upp ännu en nästan bortglömd episod i den märkvärdige Trumps bravader. När den nyvalde presidenten medverkade vid ett NATO-möte så skulle det naturligtvis fotograferas och då kom den nyvalde presidenten lite sent till uppställningen, varpå han helt sonika föste undan en annan delegat och ställde sig själv i mitten och först. Den andre delegaten råkade tydligen vara Montenegros  premiärminister  Dusko Markovic och i och med Trumps senaste bravad så flöt den gamla filmstumpen omedelbart upp igen - snopet!
   Det känns nästan att Mr. Trump improviserar så mycket att han börjar få svårt att hålla isär och undvika onödiga lapsusar. - Han börjar helt enkelt att gå vilse i pannkakan! - Och det är inte alls bra för världen när USA-s president virrar. Den "fria" världen styrs av ett improviserat och lynnigt godtycke! - Jag hoppas innerligt att han dämpar sig!