är det inte tid att inse realiteter?

Någonting har våldsamt spårat ur. Regeringspartierna är såå upptagna att bekämpa en för dom misshaglig åsikt att dom helt har tappat begreppet om det faktiska skeendet i omvärlden, d.v.s. folkvandringen som faktiskt pågår mot Europa. EU med sin velighet verkar redan faktiskt förlorat initiativet att reglera vad Europa är beredd att ta emot. Sverige i sin naivitet står verkligen med rumpan bar. Och värre ska det bli, t.o.m. Migrationsverket förutspår att istället för 80 000 = två gånger invånarna i Borås, kommer det att invandra c:a 160 000 nya svenskar innan årets slut. = fyra Borås. Hur fan ska Sverige klara av det? Prognosen för nästa år är inte mycket bättre.
Min personliga idé är lite annorlunda än vad som är den gängse. Jag vill påstå att om Sveriges lagstiftande församling i sin helhet skulle vara något sånär eniga och bestämda om en handlingsplan, skulle det inge ett större förtroende och verka lugnande även för folk med extremistiska åsikter. Käbblet i en vek riksdag är jag övertygad triggar extremistiska och förvrängda tankar på alla håll. Den otroliga, tragiska händelsen idag i Trollhättan samt alla mordbränderna, är förenklat sett, ett resultat av att idioter tror att dom måste hjälpa handlingsförlamningen på väg. I sitt förvrängda tänkande tror dom att dom är handlingens män. Fast i verkligheten gör dom sig enbart grovt kriminella, - som i Trollhättan, - enbart värda en omantlad kula från polisens tjänstevapen.  
    

En TOBLERONE är bara larvigt...

Denna människa med säte I Sveriges högsta beslutande organ - Riksdagen, redan före det senaste valet har missbrukat medborgarnas förtroende genom att frekvent åka taxi, för över hundratusen kronor av allmänhetens pengar, mellan sitt hem I Farsta och riksdagen, en sträcka där det går en direkt tunnelbanelinje.

275 000 kr - utan kvitto 

Yvonne Ruwaida (mp) har inte redovisat ett enda av sina inköp på riksdagskortet

Miljöpartiets ekonomiska talesman Yvonne Ruwaida har handlat för över en kvarts miljon kronor med riksdagens betalkort.

Utan att redovisa ett enda öre.

- Underlaget ska in. Vi saknar hennes underlag och har bett att få in det, säger förvaltningskontorets enhetschef Annalena Hanell Carpelan.

Nu införs hårdare tag för att komma till rätta med riksdagsledamöter som bryter mot reglerna för riksdagens betalkort.

Yvonne Ruwaida sitter i skatteutskottet och är ledare för miljöpartiets förhandlingsgrupp i budgetfrågor.

Hon sitter i förberedande budgetförhandlingar med regeringen och har ett stort ansvar för Sveriges finanser.
Samtidigt råder kaos i hennes egna ekonomiska transaktioner.
- Jag har helt enkelt inte haft ett bra system. Jag har haft kvittona i min plånbok och sedan i en hög och sedan har det inte" ja, sedan har det liksom känts väldigt jobbigt att behöva sortera alla, säger hon till Aftonbladet.
Yvonne Ruwaida har liksom alla andra riksdagsledamöter anförtrotts ett betalkort, Diners, för resor och andra utlägg i tjänsten.

Åkte taxi för 70 000 kr 1999

Enligt regler från 1997, som följs av nästan alla riksdagsledamöter, ska alla köp redovisas med kvitton och Dinersfakturorna attesteras av riksdagsmännen själva.
Men på riksdagens förvaltningskontor har man inte fått in några kvitton eller verifikationer på Ruwaidas köp under flera år.
Enligt Dinersfakturor som Aftonbladet har granskat har hon under de två senaste åren gjort av med över 275 000 kronor utan att skicka in fakturor som styrker utläggen.
Det handlar bland annat om en mängd taxiresor. Under 1999 åkte hon taxi för cirka 70 000 kronor och förra året för cirka fem tusen kronor per månad.
Den 2 oktober blev Yvonne Ruwaida kontaktad av förvaltningskontorets enhetschef Annalena Hanell Carpelan som skrev:
"Vill bara påminna dig om att du har fakturor sedan november förra året som inte är attesterade. Vi behöver omgående din attest av dessa och tillhörande kvitton. Om det är några oklarheter är du välkommen att ringa eller komma upp till oss på enheten för administrativ ledamotsservice för att gå igenom fakturorna."
Ruwaida svarade samma dag och uppgav att det inte rådde några oklarheter och skyllde sitt slarv på hög arbetsbelastning.
"Jag har alla mina kvitton osorterat i en låda och de måste gås igenom. Men jag har reserverat nästa måndag för att ta tag i detta, så de kommer."
Drygt två veckor senare beklagar Ruwaida i ett nytt brev att hon ännu inte skickat in några kvitton:
"Tyvärr har jag inte hunnit samla upp kvittona på ett vettigt sätt. Jag har kopierat underlagen och ska gå igenom kvittona på ett vettigt sätt under den plenifria veckan."
- Vi har haft en dialog med henne under hösten. Hon har då bett att få återkomma, sortera sina kvitton och komma in med dem, säger enhetschefen Annalena Hanell Carpelan.

  Är det acceptabelt att hon inte lämnar in några kvitton?

- Nej, det är därför vi diskuterar med henne och påpekar att de inte är inlämnade.

Trots Yvonne Ruwaidas många löften har förvaltningskontoret ännu inte fått in några kvitton.

Kaoset har i stället förvärrats. De senaste tre månaderna har hon inte ens attesterat sina Dinersfakturor.

Har aldrig lämnat in kvitton

 Du sitter i riksdagen sedan 1994. Har du lämnat in några kvitton sedan dess?

- Nej, jag har inte gjort det.

 Du satt i riksdagen när de nya reglerna om hur betalkorten ska skötas kom 1997.

- Mmm. Detta är ingenting jag är stolt eller nöjd över.

 Kan du förstå att man undrar över att du sitter med och gör landets budget, när du samtidigt har kaos i din egen redovisning?

- Jag tycker det är fel av mig att inte ha samlat in kvitton på det sätt man bör göra. Jag har haft hög arbetsbelastning men det är ingen ursäkt.

 Det är inget som påverkar budgetarbetet?

- Nej, det gör det inte, men däremot kanske det påverkar förtroendet för mig.

 Du har ett nytt system, säger du. Hur ser det ut?

- Jag har skaffat mig en bok som jag har med mig hela tiden, där jag lägger in allt. Och så har jag med mig tejp.

Trots det inträffade har miljöpartiet fortsatt förtroende för Ruwaida. Partiet ska nu ge henne stöd för att komma tillrätta med kvittoredovisningen.

- Jag tycker inte att det inträffade har någon betydelse för mitt förtroende för hennes sätt att sköta de politiska uppdragen. Yvonne Ruwaida är en mycket kunnig och skicklig politiker, säger språkröret Matz Hammarström till Sveriges Radios Ekoredaktion.
Richard Aschberg, Britt Peruzzi

Jag vet inte riktigt vad man ska säga om den attityden. Man kommer ihåg Mona ridandes på en Toblerone. På något vis så verkar det vara skillnad på skit och pannkaka. - Snarare verkar detta vara en skitig pannkaka, som accepteras av våran veka regering.   

EFTERSOM PUTIN ALDRIG LJUGER...

   Ja, nu har dom lögnaktiga,alltid ljugande, holländska och internationella medlemmarna i haverikommissionen kommit med sin slutrapport, där dom konstaterar att planet (MH17) har skjutits ned av en rysktillverkad Buk-robot, missil sannolikt med stridsspets-9N314M, avfyrat från ett 320 kvadratkilometer stort, separatist och ryskdominerat område. Ryssarna replikerar omedelbart att missilen inte längre ingår i ryska försvaret och att den naturligtvis har avfyrats av Ukrainas armé. Den missilen har, mig veterligt, aldrig ingått i Ukrainas vapenarsenal. Vilket skulle betyda att Ukraina har, i besvärligt läge, med begränsade tillgångar, i stället för att använda varenda slant på sitt lands försvar, gjort sig besväret att någonstans ifrån inköpa eller införskaffa sådan missil, enbart för att i terrorsyfte skjuta ned ett passagerarplan i den internationella farleden över Ukraina. Påståendet är sanslöst. Men som en reporter sa, om man påstår att svart är vitt så finns det alltid någon som tror på det. Och då är faktumet ifrågasatt och svart är kanske inte svart. Därför är haveriutredningen utpekad som oärlig, och Putin som den pålitlige, i alla fall i dom kretsar där han inte behöver möta konkurrens. 
   Om missilen inte längre existerar i den ryska armén, så finns den tydligen att få tag på den svarta vapenmarknaden, vilket i så fall är det en oerhörd världshotande fara. Vilka andra föråldrade, även eventuellt kärnladdade, missiler har den ryska maffian möjlighet att erbjuda diverse separatister, terrorister eller kanske t.o.m. IS-is, som Ryssland plötsligt väljer att samarbeta med. I så fall är ju hela världens största föråldrade kärnvapenarsenal = Rysslands till salu till vem som helst och om det är så, så inbilla bara er inte att Putin inte skulle veta om det och vara medverkande i det!  Bara för att the king of the Russian maffia is Putin! - Mannen som står för ordningen i Ryssland.
   
   Här kommer ett utklipp ur DN om rapporten.


Den nederländska haverikommissionen är noga med att dess uppgift inte är att peka ut skyldiga. Den har gjort en huvudsakligen teknisk utredning och kommit fram till att planet sköts ner med en rysktillverkad Buk-missil, från ett 320 kvadratkilometer stort område i östra Ukraina.

Ändå är det nästan omöjligt att undvika slutsatsen att planet sköts ner av proryska rebeller i samarbete med rysk militär personal – bland annat eftersom det inte är troligt att rebellerna hade tillräckliga kunskaper för att operera ett Buk-system.

Att ukrainskt stridsflyg skulle ha utfört dådet avfärdas helt.

Större delen av omvärlden kommer att se rapporten som en bekräftelse på att det har gått till just som man misstänkte redan på eftermiddagen den 17 juli 2014 – då den ryske rebelledaren Igor Girkin skröt om ett nedskjutet ukrainskt transportplan i ett inlägg på nätet som sedan togs bort – nämligen att rebellerna hade skjutit ner planet av misstag.

   I samband med att rapporten släpps kommer en störtflod av ”nyheter” från statskontrollerade ryska medier, som går ut på att Ukraina sköt ner planet på ett eller annat sätt.

Det här är inte nytt. Ända sedan kraschen har ryska medier rapporterat om alla möjliga tänkbara sätt som den kan ha skett på – alla med det gemensamt att Ryssland inte har något att göra med dem. Tragedin har presenterats som ett misslyckat mordförsök på Putin eller ett sätt för Ukrainas regering att mörda civila på marken i Donetskområdet. Till och med konspirationsteorier om att passagerarna ”redan var döda” har vädrats. Uppenbart manipulerade foton – till exempel av ett ukrainskt jaktplan som avfyrar en missil mot MH17 – har fått stor spridning.

Sammantaget gör mängden av disparata teorier det svårt att fästa någon tilltro till nya ryska medieuppgifter som är uppenbart tajmade med haverirapportens publicering.
 Varför går Ryssland ut så hårt mot kommissionens slutsatser?

När kraschen skedde var det en viktig politisk vändpunkt – och det troliga sambandet med Ryssland gjorde att det blev möjligt att trappa upp sanktionerna mot Moskva.

För Ryssland är det viktigt att försöka tillbakavisa allt som pekar på att landet skulle vara skyldigt till tragedin, precis som man fortfarande förnekar att ryska reguljära soldater strider i östra Ukraina.

När det gäller de egna medborgarna har propagandan lyckats tack vare ett extremt likriktat medielandskap. Enligt en opinionsundersökning från juli i år tror hela 85 procent av ryssarna att ukrainsk militär låg bakom kraschen, med eller utan order från Kiev. Ytterligare 17 procent av ryssarna tror att USA sköt ner planet (summan är över 100 procent eftersom man kan välja fler än ett alternativ). Bara fem procent tror att proryska rebeller eller Ryssland är skyldigt.

Ändå fortsätter Moskva sitt motanfall i propagandakriget, nu främst med inriktning på omvärlden. Syftet är här snarast att så tvivel hos mediekonsumenter utomlands, att plantera tanken att ord står mot ord – antingen är Ryssland eller Ukraina skyldigt, och hur ska vi någonsin få veta sanningen.
   
   Här är ett annat utdrag.

Splitter som återfunnits i kropparna på besättningen innehåller aluminium och glas, vilket tyder på att det passerat genom flygplansskrovet innan det hamnat i kropparna.

I splittret har man även hittat färgfragment av samma typ som på missilrester som hittats i området.

Utredarna har inte kunnat slå fast precis i vilket skede passagerarna omkom. Det bör ha gått fort, men man utesluter inte att någon eller några personer kan ha varit vid medvetande under någon del av de en och en halv minut det tog innan alla planets delar kraschade, skriver nyhetsbyrånNewscorp.

Den nederländska haverikommissionen menar att Kiev borde ha stängt luftrummet över östra Ukraina tidigare eftersom läget var farligt. Under veckorna före kraschen hade minst 16 helikoptrar och stridsflyg skjutits ned i området.

– Varför flög MH17 över en väpnad konflikt? Svaret är lika enkelt som oroande: Ingen trodde att civilflyg löpte risk på marschhöjd, sade kommissionens ordförande Tjibbe Joustra under presentationen av haverirapporten.

Under samma dag som katastrofen inträffade, den 17 juli 2014, flög sammanlagt 160 kommersiella plan över östra Ukraina innan luftrummet till slut stängdes. Två av dem befann sig nära MH17 vid tidpunkten för attacken.

Haverikommissionen har kommit fram till att missilen avfyrades från en plats inom ett 320 kvadratkilometer stort område, men ordföranden konstaterade att frågan om vem som bar skulden inte ligger inom kommissionens mandat.

Närmare 300 personer dog vid kraschen 17 juli 2014. En stor del av passagerarna var nederländska medborgare. Planet var på väg från Amsterdam till Kuala Lumpur när det sköts ned över Ukraina, samtidigt som det var intensiva strider mellan ukrainska soldater och ryskstödda rebeller.

Ryssland och Ukraina har anklagat varandra för att ligga bakom nedskjutningen.

Den ryska vapentillverkaren Almaz-Antey uppges tillbakavisa vissa slutsatser i rapporten.

   Det senaste är att den holländske regeringschefen har inbjudit Ryssland att medverka i utredningen om skuldfrågan, reaktionen skall bli intressant att se. Jag misstänker att frågan blir besvarad först när vi får höra vem som fått hjälteorden av Putin för illgärningen, vilket förr eller senare kommer att ske! - Precis som när alla "marsianerna" på Krim fick en orden när operationen var klar. - Vi väntar och ser framtiden ann.      

smygdiktatorn - snart envåldshärskare han också

   I dagarna som passerat har Putin lyckats att dra Obama och den västliga världen vid näsan - ordentligt. Genom att i FN smila och utlova samarbete och hjälp till att bekämpa terroristerna - ISis, fick han grönt ljus för att använda ryskt flyg I Syrien. Problemet är bara att enligt Putins vokabulär är alla terrorister som kämpar mot Syriens diktator och envåldshärskare, Bashar al-Assad, vilken har ärvt sin diktatoriska makt av sin far Hafes al-Assad, som på sin tid upprättade diktaturen med Sovjets hjälp. Så att Putin har ännu en gång lyckats att bedra demokratin. 
   - Hur vet man att Putin ljuger? - Joo, han öppnar munnen!
   - Och han ljuger öppet ohämmat och med ett hånskratt åt omvärlden, som när han sa om dom omärkta (utan varje igenkänningstecken) soldaterna på Krim. Han sa hånfullt att det absolut inte var ryska armén. - Men dom kanske var från en annan planet?
   Igår så la ryska massmedia ut skrytbilder, hur ryska flottan i Kaspiska havet sköt iväg 26 missiler mot Syriens rebeller. Raketerna sköts från Kaspiska havet, över hela Iran, för att landa i Syrien. Vilket betyder att Iran samarbetar med Putin för att rädda envåldshärskaren i Syrien. 

varnar sina landsmän

Det här är ett klipp ur DN-kultur. - Det bekräftar mina gissningar om att dom stackars hemlösa, men ambitiösa människorna som orkar lite mer än den stora massan som inte orkar, utan blir kvar i läger vilka är det närmaste stället hemifrån, där det inte regnar bomber och där dom inte är livrädda varje minut. Den företagsamma minoriten som just nu tycks översvämma Europa, strävar mot det överdrivet utlovade paradiset i norr.     

”Kom inte till Sverige. Eller tänk åtminstone igenom det noga”. Den uppmaningen riktas till syriska flyktingar av en ung Youtube-humorist som vill få stopp på orealistiska rykten om svenska rikedomar som sprids bland hans landsmän.   

Sverige är ett av de länder syrier har högst på listan över önskedestinationer när de flyr kriget. Sverige har tagit emot fler asylsökande från det krigshärjade landet än alla andra EU-länder utom Tyskland.
En av dem är Mahmoud Bitar, som enligt BBC blivit något av en stjärna i sociala medier genom sina humoristiska videoklipp om livet som flykting. Bland annat driver han med den överdrivet positiva bild av Sverige som han menar sprids i hemlandet.
Ironiskt visar han i sina klipp hur till och med hundar ges EU-pass i det nordiska landet, att alla som kommer till Sverige får fina hus och bilar och att euro- och dollarsedlar kan skördas från träd.
– När folk kommer till Sverige blir de chockade över hur annorlunda livet är jämfört med den fantastiska bild de fått. Jag har med humorns hjälp velat visa verkligheten och få folk att fatta grejen, säger Mahmoud Bitar till BBC.
– Res inte till Sverige, uppmanar han. Eller tänk åtminstone igenom det noggrant.
Mahmoud Bitar menar inte att livet i Sverige är svårt. Han framhåller att man blir väl behandlad och får bostad och sysselsättning. Men han vill bryta en orealistisk bild av materiellt välstånd för alla.
Bitar byggde upp sina trogna följare i sociala medier under den långa resan mot Sverige, som han berättade om i sina videor. Från Syrien tog han sig till Turkiet. Sedan hamnade han i Egypten, varefter han åter tog sig till Turkiet, och så småningom kom han till Grekland. Där blev han kvar i ett år och försökte ta sig därifrån till Sverige 21 gånger innan han till slut lyckades.
Han hoppas att Syrien åter ska bli det land det en gång var, och när det händer kommer Mahmoud Bitar att vara en av de första som återvänder, säger han.
– Det finns inget land som Syrien.
DN har sökt Mahmoud Bitar.

Utopi...

Det är svårt att vara optimist idag. Plötsligt, igår kväll visar det nutti-nuttiga svenska licensbekostade televisitonen en drunknad treåring, som ligger på stranden som en uppspolad trasa. Idag på Facebook publicerar någon en utopisk skrift av Ellen Key, gissningsvis från för hundra år sedan:

Ellen Key säger

Om framtidssamhället vet jag med full visshet detta:
Första och främsta balken i denna lag blir den om barnets rätt. Denna balk kommer att fastställa:
Alla barns rätt till sunda, för sitt kall fostrade, föräldrar.
Alla barns rätt till skydd för såväl själ som kropp mot slag och slit, mot svält och smuts.
Alla barns rätt till en, under hela uppväxttiden fortgående, kroppslig och andlig utveckling genom full delaktighet i en allsidig hälso- och sjukvård, en examenfri natur- och kulturtillägnelse, en anlagsmässig -- ej ståndsmässig -- yrkesutbildning.
Alla barns rätt till arvlöshet, med andra ord deras hänvisande till den lyckoskapande nödvändigheten att helt bruka sina fullt utvecklade krafter.
Men månne denna barna-balk kommer att skrivas -- och än mer att efterlevas -- innan de vuxna människorna verkligen börja varda såsom barn, med andra ord bli själfulla istället för rikedomsgalna? (ur Barnabalken, 1910 (Föregångare till FN:s barnkonvention))

Ni inser väl att ingenting har förändrats - eller?

   Idag så sitter vi på vår kobbe - Europa - avnjuter vårt välstånd, gläder oss åt att det har varit lugnt på vår kobbe, medan hela övriga världen utanför Europas gränser förintas i stamkrig. Media och makthavare har svårt att anamma att det inte längre går att kalla det som sker för flyktingsströmmar enbart på grund av krig, utan att man måste börja att kalla det som sker för folkvandring. Människorna utanför vårt välstånd, ursprungligen uppbyggt på européernas utnyttjande av den koloniserade världen, vill ha del av välståndet som dom tycker sig ha bidragit till och det enda sättet att komma åt det är att vandra dit och så småningom ta för sig på plats.
   Anni Lööv säger att förra årets invandring till Sverige, c:a 46 000, betyder att det endast är en invandrare på tvåhundra invånare, vilket vi har råd med, men i år räknar myndigheterna med 80 000 invandrare, vilket skulle betyda närmare en invandrare på etthundra invånare, plus dom som var en på tvåhundra. Nästa år räknar myndigheterna med ytterligare 80 000. Då har vi 80 000 plus 80 000 från året innan plus 46 000 från förra året att ta hand om. Nu har det blivit invecklat och jag har tröttnat på att räkna, men siffran stiger. Anni Lööv och andra politiker måste sluta att i det sammanhanget slå blå dunster i ögonen på sina väljare och börja istället att använda sin energi till att lösa det verkliga problemet!
   Jag har själv sovit i lador, på järnvägsstationer och på öppna fält under presenningar, under vår färd genom ett krigslandsap. Jag vet hur kanonkulor låter när dom passerar. Men detta är inte bara rädda och svältande människor som kommer. Detta är resultatet av att någon har lovat dom det förlovade landet i ändan av vandringen. Det är därför det börjar att se ut som en gräshoppssvärm som väller in. 


  

historia II

   Nu har jag pluggat. Här kommer historien i korthet. I samband med och som resultat av Rysslands misslyckande i kriget mot Japan, i november 1904 utbröt en strejk i  råoljestaden Baku. Några dagar senare  anordnade arbetare från det största metallfabriken en strejk i S:t Petersburg. Den 9. januari marscherade 150 000 människor till Vinterpalatset, anförd av en ortodox präst Gapon,  vilken senare visade sig tillhöra tsarens hemliga polis, för att till tsaren överlämna en petition om böndernas och arbetarnas dåliga förhållanden. Ingen vet vem som gav order, men när demonstrationen nådde Vinterpalatset, öppnade tsarens livgarde eld mot folkhopen,130 dödades.

Monument i Riga till minne av den 13. jan. 1905 

   Ytterligare några dagar senare den 12. januari, utlyste den då största politiska rörelsen i Lettland, Lettlands Socialdemokratiska Arbetar parti, en generalstrejk som varade i 12 dagar. Den 13. kom ett demonstrationståg mot Rigas centrum. Ungefär där järnvägsbron över Daugava är, utkommenderades unga kadetter för att mota bort demonstranterna. Tumult uppstod, som det heter. Det blev stenkastning, några kadetter avväpnades varpå det kommenderades eld. Det sköts tre salvor. Det resulterade i 73 dödade, omkr. 200 skadade, samt ett okänt antal drunknade. När det började skjutas, greps folkmassan nämligen av panik och folk flydde ut på isen, men den var för svag, så att isen brast och många kom i vattnet.
   I Lettland hade folk inte så fattigt som i Ryssland, för att Riga var en högt utvecklad industristad vid den tiden. Letterna hakade nog på av lite andra orsaker. I bl.a. Lettland hade börjat blomma  den nationella självständighetsönskan. Letterna var hjärtligt trötta på den ryska auktoriteten och en lokal balttysk elit.
   Det skrivs att den revolutionen pågick i två år, innan tsaren fick ordning på den, med diverse arresteringar, dödsdomar, fängelsedomar, deportationer och andra repressalier. Jag har någonstans läst att det bl.a. var förbjudet att trycka lettiska tidningar och böcker med latinska bokstäver. Som resultat av det trycktes det på lettiska, men med kyrilliska bokstäver! - Vad hade den ryska censuren för glädje av det?? 
   Min farfar var på något grundligt sätt inblandad i allt detta, jag har ingen aning hur. - Jo kanske, han var socialdemokrat, metallarbetare, atslèdznieks (låssmed = finmekaniker), - men resultatet var att han blev deporterad till

farfar.

Sibirien. Det handlade definitivt inte om några slavläger, dom deporterade bodde under så normala förhållanden som det var  möjligt, bara långt, långt hemifrån. Dom träffades, umgicks, diskuterade, kunde ha familjen hos sig, tillgång till nyheter. I alla fall  såsom jag har förstått av  berättelserna. Vid något tillfälle så muttrade faster att Lenin ju umgicks i familjen, det misstänker jag att i så fall skedde under just Sibirientiden.
   Den 18. november 1918, när ett självständigt Lettland proklamerades, var han fortfarande deporterad. Han återkom till Riga först 1919 eller möjligen kanske 1920. Att farfar omedelbart efter återkomsten till Lettland, blev invald i Saeimen (parlamentet), måste betyda att han hade ett rykte av att vara en ledare.

Lördag 22 augusti 2015
  
   Det följande hade jag redan skrivit härom kvällen. På morgonen därpå var allt borta, jag hade antagligen sparat på fel sätt. Nu får jag börja om och försöka skriva det på nytt.
   Vår farfar dog jag tror 1932. Han begravdes i Raina kapi. Rainis var en författare, poet och aktiv i den nationaliska samt socialdemokratiska rörelsen, jag tror att han t.o.m. var den ledande ideologen. Även han var på sin tid deporterad. Även han umgicks med familjen.

Monumentet

   Raina kapi finns i kyrkogårdsområdet i Riga, dom anlades omkring 1930. Kyrkogården är utformad ungefär som Bralu kapi, där pappa blev begravd. Från en skulpterad grind leder en ganska lång allé fram till monumentet. Utefter allén är det numera fullt med gravar. Farfar begravdes som nummer ett (närmast monumentet), på höger sida i allén. På åttiotalet klämde dåvarande regimen in en sovjetlettisk författare mellan farfar och monumentet.
   Lite kuriosa om Raina-kyrkogården. Socialisterna tog ju på den tiden avstånd från religionen, för att den var "ett opium för folket" enl. karl Marx. Raina kapi kallades i folkmun för hedningakyrkogården, för att där begravdes socialister och ateister, vilka inte officiellt tillhörde något trossamfund.
  
söndag 23 augusti 2015
  
    Även detta har jag fått skriva om, - djävla maskin som inte sparar som den ska! 
   Det är trevligt att det är någon familj som inte har utströtts över hela världen, utan har fått begravas på samma ställe, för farmor fick begravas bredvid sin man, "Elzastante", - min andra faster, Karlis och Lilitas mamma, är begravd på  Raina kyrkogården, fast på ett annat ställe. Numera är även Lilita begravd på vår farfars, hennes morfars plats. Det är bara Karlis som som vilar några, kanske femhundra meter, därifrån. han är begravd av kända orsaker i den så kallade biskopskullen, i Meza kapi = skogskyrkogården.
   Nu har jag skrivit vad jag vet om farfar och även begravt honom och halva hans släkt, så nu måste jag hitta på något annat, - kanske muntrare. 
   jag kan ju försöka mig på farmor. som jungfru

Pinkovskarna i sin trädgård

=ogift, hette hon Pinkovskis. Om hennes föräldrar vet jag att dom bodde och ägde ett flerfamiljshus i Sloka. Lite burgna borde dom ha varit, för att dom hade eget hus. Faster ville alltid, när tillfälle gavs, åka dit för att titta på det huset. Sloka ligger vid floden Lielupe, bortom Jurmala och var känt för att det var ett pappersbruk dära. - Ett litet samtal med Viestarts och nu vet jag mer. Pinkovskarna sålde huset i Sloka för att delfinansera Saules aleja. Även faster skröt att hon delvis ägde Saules aleja, för att hon hade lånat ut pengar till farmor, för att bygga färdigt det huset.
    Nu spånar jag, - om man tittar på husen, Altonovas iela, Saules aleja och huset i Sloka, så verkar som att det var ett sätt att finansera husbyggena genom att bygga uthyrningslägenheter i dom. Då för tiden var man tvungen att avbetala lån. Jag måste starta upp Viestarts, så att han kanske kan hitta mera fakta om mina gissningar.