fredag 31 december 2010

PS. 2010

Justicia kikar på vågskålarna så att
inte kolegerna råkar illa ut.
Så här på årets sista dag och kanske med årets sista öl innanför västen (klädesplagg) måste jag skriva av mig lite till.
Trots det Danska terroristförsöket och det fatala misslyckandet på Bryggargatan, måste jag påpeka att den Göteborgska polisraiden var helt oförsvarlig. Man måste vara mycket mera säker på vad man gör, när man stormar in med dragna, skarpladdade vapen hos en familj, för att inte tala om att det var fyra familjer, än vad som skedde i det fallet.

Polisen är ju dock dom enda i Sverige som får skjuta för att döda människor och även gör det allt som oftast, i full förvissning att hela juridiska elitissimanget (jag förnyar svenska språket) kommer att förklara dom oskyldiga. - Det är betydligt farligare för ens oförvitlighet, att skjuta och försvara sina får mot varg.


fredag 3 december 2010

Länge leve dom rättvisesökande, oförvägna jurnalisterna

¤ I Sverige, landet som anser att livstidsdom är inhumant, med journalister som påstår sig vara radikala samt påstår att ingen brottsling är obotlig och att alla mördare skall ha en ny chans, har vi fallet Walther Sommerlath, där dom tillämpar tesen att fädernas eventuella synder belastar släktleden därefter.
¤ Däremot är det ingen som har, under 19 år sedan Sovjets fall, gjort det minsta för att avslöja och utpeka individer som är ansvariga för missgärningarna under 70+ åren i kommunismens namn. Nu syftar jag inte på ättlingar till dessa individer, utan att det det fortfarande finns, ännu fullt levande f.d. Sovjetpampar, som har berikat sig på Sovjet-rikedomar, är numera miljardärer, kanske ännu mäktigare och mera aktade = att se upp för, - än när dom var ansvariga för terrorn under kommunismen.
¤ Det har nog att göra med att, för dom svenska journalisterna, i det sammanhanget, inte finns att hämta nå´n patetiskt snaskig historia som man kan förtala monarkin med.

¤ Då återstår det bara en fråga, nämligen: hur djupt är dom rättvisesökande "grävande" journalisterna beredda att sänka sig i tendensiös fakta förvrängning för att uppnå en snaskig sensation? - Blir botten aldrig nådd?
¤ PS. Efter att ha sett andra delen av programmet (Kalla fakta), där programmakarna använder sig för andra gången av exakt samma bildsekvens med drottningen och exakt samma uttalanden från judiska centrets representant uppblandat med lite andra, utan sammanhang, svartvita bilder från Hitlertiden och kriget, tycker jag att det säger mer om programmakarnas karaktär än den dom försöker förtala.