fredag 25 oktober 2013

jag funderar... miljÖ


Även idag, när jag satt ute och solade i dom spanska bergen och såg kondensstrimmor över himmelen i riktning mot Marakesh, Casablanca och andra västafrikanska städer, t.ex. som Fes och Rabat, började jag att tänka till. Ack ja dessa föroreningar som mänskligheten tillverkar, dom förändrar vår jord, yes! Där flyger afrikanska besättningar jorden runt med afrikanska passagerare. För dom är det lika naturligt som för oss i den priviligierade världen. Amerikanska försvaret, under andra världskriget, ansåg inte att negrer var kapabla att vara piloter! Människan började att förändra jorden på allvar, redan när dom börjde att odla och kultivera jorden (10000 år sen?). Sedan dess har vi förökat oss, brett ut oss och tagit jordens resurser i anspråk i takt med det. För c:a 200 år sen, gjordes det några uppfinningar som satte fart på våra möjligheter att utnyttja naturen till vår fromma ytterligare. Ångmaskinen stånkade och puffade in oss i industriåldern, teknikeran, där varje uppfinning gav en ny uppfinning, som grundlade för en annan uppfinning. På så sätt, efter 150 år, är vårt liv fullt med centralvärme, elektriska hushållsmaskiner, garderober fulla med onödiga kläder, tunnelbana och bussar i stan, billiga varor i affärerna, väl upplysta och rengjorda gator med trottoarer. Det enda som förorenar gatorna är det mänskliga ointresset, för det som för dem är så självklart, och alltid har funnits där. Därför slänger folk resterna av sina lyxprodukter, där dom står, d.v.s. på gatan. Cigaretter, tuggummi, kolapapper, Cocacolamuggar, bussbiljetter o.s.v. Även sällskapshundar, som kissar på gatan, är en produkt av välfärdssammhället. Den släta, rena, asfalterade gatan är är inte ens hundra år gammal Jag har varit på både grusvägar och kullerstensgator i Stockholm. Stockholm färdigasfalterades först på 70:talet. Om det är rätt som statistiken påstår så står trafiken för c:a 18% av föroreningarna i världen, resten 82% tillverkas av industri, kraftverk och uppvärmning. Min slutsats är då att det är vår vardagsstandard, d.v.s. våra välinredda, väl uppvärmda och hela dyngnet väl upplysta mysiga rum och gator, som belastar vår miljö. Det är inte vårt resande, det är vårt boende som förorenar! Om inte den industriella utvecklingen hade stormat fram i hundra år, så skulle vi bo som majoriteten av världens befolkning fortfarande lever. Vi skulle bo I små, dragiga, i bästa fall torparstugor, annars skjul, försöka överleva på rovor, potatis och "slörpa", avkok på dem samma. Ägg, bröd med flott, inälvsmat skulle vara en delikatess vid större helger. Vi skulle arbetat hela dagen till sena kvällen på dom små åkerlapparna och hoppats att det inte blir missväxt, för då svälter vi ihjäl, innan nästa skörd. Att vi idag äter så mycket kött att råvaran, d.v.s. boskapen har blivit en miljöbov är ju nästan komiskt. Lika horribelt är det att i Indien svälter folk ihjäl, för att kon är helig och inte får ätas. Den Indiska kon förvandlar delar av landet till öken, genom att inte bara beta av gräset, utan även slita upp och äta gräsrötterna. Vi skulle ha en söndags och begravnings kostym, samt en uppsättning arbetskläder, Inga onödiga kläder, så att man nästan har svårt att välja, vad man ska på sig. Vill man vara extrem kan man också säga att om du ville ha kläder på dig fick du göra dom själv d.v.s. från råvaran, till färdig produkt. Söndagskostymen är faktiskt en produkt av industrisamhället. Att hälsa på i grannbyn var en förlorad arbetsdag, lika med mindre mat. Att åka till t.ex. Stockholm var bara dom absolut rikaste förunnat, (dom som hade andra som jobbade åt dom). I Dalsland tillverkade dom hattar av överbliven halm och gick till fots 200 km. och sålde dom i Oslo, för att få pengar att kunna köpa salt. ¨¨Att skördarna idag räcker till är ett resultat av att vi utnyttjar stora naturresurser för att tillverka konstgödsel. Att 2,7% av Sveriges befolkning, som idag arbetar i jordbruket, kan försörja oss med all mat vi bara kan önska oss, beror på maskiner, traktorer och konstgödsel som är ett resultat av industrisamhället, vilket i sin tur accelererar miljöpåverkan. Utan konstgödsel är vi tillbaka i torpar- och statarsamhället, där mer än halva Sveriges befolkning behövs för att bearbeta jorden, som då ger nödtorftiga skördar. Då har vi plötsligt inte tillräckligt många industriarbetare som kan vara i fabrikerna, i städerna, för att tillverka onödiga saker, vilka idag fyller affärshyllorna, och i sin tur, fyller våra mysiga liv och hem. Då säger ju dom små liven: men vi har ju lagt ner och sålt ut våra industrier till Kina, Indien och andra, långt borta, ganska oinressanta länder, även Danmark och Finland. Idag exporterar vi popmusik och datateknik. Industriprodukterna tillverkas billigare där borta. Vi slipper ansvaret för miljöpåverkan. Det kan tyckas och skrivas hur mycket som helst, men allt detta har jag skrivit bara för att ställa en fråga till alla stora miljövänner. Hur mycket av det, som ni tycker är självklart i ert liv, är ni beredda att avstå till förmån för miljön? Var går gränsen mellan er bekvämlighet och miljöomtanken? Kom inte med några löjliga biltullar och höjda bensinskatter, eller köttfri dag för skolbarn!! Tänk till! Att vara någon sorts vegetarian, eller vegan, är ingenting annat än välståndets dästa rap. Människan är, som dom flesta däggdjur, allätare, för att överleva, har människor till och med varit, och kommer åter, vid behov, att vara kanibaler. Det enda som skiljer oss från dom andra djuren är att vi har lärt oss att missbruka naturen genom att sätta eld på den och steka och koka vår mat, så att det blir minre bakterier i maten . Inse, att använda osthyvelmetoden på våra vanor inte är, och kommer aldrig att bli, någon lösning på miljöproblemen. Så, åter igen, var går gränsen mellan vårt välstånd och miljöomtanken? Om sanningen ska fram så är det nog som så, att miljön kan dra åt häcklefjäll till, om man måste bo som för hundra år sen. 
Jag ska skriva mer när jag har kollat vissa fakta.           

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar