om Kārlis Bungšs

    Detta är korrespondens som Viestarts har haft med en historiker i Lettland, Udo I. Sietiņš, om min fars kommenderingar under andra världskriget. Där står det bl.a. att han antagligen blev sårad i april eller maj -43 och från det tyska fältlasarettet senare hemskickad till Riga. Jag var sju eller åtta år så jag bara uppfattade att han dök upp hemma då och då. Att han var hemma för att han var sårad, är en absolut nyhet för mig. När jag rör om i minnesarkivet, så kommer jag på att han under en period, kanske ett halvår, inte rökte. Varför jag kan tänka mig att han var sjuk, kanske med lunginflammation. Jag är också förvånad över att i 'Krigsmuseets' arkiv det finns så exakta uppgifter om min fars kommenderingar med bataljonsnummer, befattning, datum och ordernummer för kommenderingen. Är det tysk noggrannhet? "Ordnung"?     
   Allt är naturligtvis på lettiska men jag ska så sakta översätta texterna.  ‏

Sveiks, Vili,

Meklējot  informāciju par tavu tēvu kara laikā, Valsts arhīvā neko neatradu, tkai viņa dienesta lietu 1937-1939, ko nosūtīšu kolīdz saņemšu no viņiem kopiju. Tāpēc nolēmu izmēģinvieāt laimi, piezvanot uz Okupācijas muzeju un tur man savukārt iedeva numuru Kara muzejam, kā arī Udo Sietiņam, vēsturniekam, kas ar šo jautāumu nodarbojies. Tad lūk, ko viņš par tavu tēvu atradis. Došu ziņu, vai kāda informācija pienāk no Kara muzeja. 

Ar sveicienu tev, Monikai un zviedru kokiem,

Viestarts Gailitis

(+371) 29464264

www.skanumezs.lv

 
   Det här ovan är det första som Viestarts skriver om att han intresserar sig om min far. Där han säger att han har sökt information, om pappa under andra världskriget. Vidare att han i riksarkivet inte har hittat något efter -39. (Efter -39 var pappa per automatik officer i röda armén, varifrån han enligt ryssarna deserterade, när han -41 gick till skogs, i stället för att infinna sig på flottiljen, där hans arbetskamrater försvann till Sibirien, samt en del sköts på plats*). Att han har sökt vidare i 'Ockupationsmuseet'. Därifrån har han blivit hänvisad till 'Krigsmuseet', där han fått kontakt med Udo Sietins, historiker, som fick fram alla uppgifterna, som följer.
 *Parentesen är mitt eget tillägg.      

2015-03-27 12:43 GMT+02:00 Viestarts Gailitis <viestarts@skanumezs.lv>:

Labdien,

Mani sauc Viestarts Gailītis un rakstu Jums pēc Ulda Neiburga ieteikuma. Mani interesē sekojošs jautājums: pēc sava onkuļa lūguma mēģinu noskaidrot viņa tēva (manas vecmātes brāļa) gaitas Otrajā pasaules karā. Man nav pieredze vēsturiskā izpētē, attiecīgi Valsts arhīvā Slokas ielā mani meklējumi nevaiņagojās panākumiem, jo pēc darbinieču teiktā acīmredzot nemeklēju "istajos fondos". Proti, ir zināms, ka cilvēks par kuru interesējos (Kārlis Bungšs (arhīvā, pirmskara materiālos minēts arī kā Bungše, Bunkše), dzimis 1903. gada 1. maijā), Otrajā pasaules karā bija brīvprātīgo policijas bataljonā un bija komandēts kādu brīvi uz Dņepropetrovsku un citviet Ukrainā. Meklējot Wikipēdjijā, uzrādījās, ka tur ir bijis 17. Vidzemes bataljons. Informācija par ko tādu arhīvā nav. Savukārt kara beigās minētais Kārlis Bungšs bija aviācijas instruktors Liepājā un laikam arī kaut kur toreizējā Austrumprūsijā. Pirms kara viņš bija lidotājs. Vai Jūs varētu man pateikt, vai no saviem pētījumiem atminaties šādu vārdu?

Iepriekšējā pateicībā, ar cieņu, 

Viestarts Gailitis

(+371) 29464264

www.skanumezs.lv

   Ovanstående bryr jag inte mig om att översätta tills vidare, för det är bara en presentation av Viestarts, vem han är och vad han eventuellt önskar få veta för min räkning, om pappas göranden under andra världskriget. 

Begin forwarded message:

From: Udo Sietins <udorix@gmail.com>

Date: March 29, 2015 7:21:45 PM GMT+03:00

To: Viestarts Gailitis <viestarts@skanumezs.lv>

Subject: Re: jautājums

Labdien, Viestart!

Pārskatot manu materiālus tad varu Jums dot sekojošo informāciju par Kārli Bungšs. Viņš bija dzimis 1.maijā 1903.gadā un viņā aktīvais dienests „Leģionā” sākās ar „brīvprātīgo” pieteikšanos ar 23.4.42. un viņa vienības bija:

         Vienība                               no kura datuma          ar kādu pavēli

1.    18-E.bataljons,  štābā              23.4.42                  LAV Pav#111§1

2.   268. bataljons     štābā              18.5.42                 Pārveidots/Pārtop  18-E.btl par 268.btl.

3.   268.btl          štābā, btl.adj.       18.12.42               268.btl.pavēle #80§5

4.   266-E.btl.  veselības atgūsan rota   25.5.43                 LAV.pav#87§13.b. un 266-E.btl.pav#124§7

5.   20. btl.           2.rota                   10.6.43                266-E.btl.pav#142§3

6.  Aviācijas Leģions                       11.7.43                 20.btl.pavēle #60§4

Pakāpes

1.  Ltn.                             No 23.4.42      bija kad ieskaitīja pol. btl.

2.  Vltn.                            1.6.43         ar LAV.pavēli #95§6

Paskaidrojumi:  Tie kas ieradās brīvprātīgi vai „iesaukti” , 1942 gadā līdz maija vidum tika iedalīti pagaidu bataljonos (16-E, 17-E, 18-E, 19-E un 20-E  bataljonus pārdēvēja ar 18.maiju 1942.g..un iedeva jaunus numurus : 266,267,268.269.

Kārlis ļoti iespējams kaut kad 43,g, aprīlī vai maijā tika ievainots un no vietējās vācu lazaretes tika pārsūtīts uz Latviju un ieskaitīts 266-E.btl, līdz atzina ka var veikt dienesta darbus, bet vēl nav derīgs būt atpakaļ vienība un tad tika pārvietots uz 20.btl.,kas pildīja sardžu dienestu Rīgā un apkārtnē.

Pēc pārcelšanās uz Aviācijas Leģionu, man nav nekas sīkāk. Zinu, ka visi šīs vienības karavīri tika pārcelti uz Vāciju un pamazam  izkaisīti pa visādām vācu vienībām. Labāks apraksts ir Daugavu Vanagu izdevumā „Latviešu Karavīrs Otrā Pasaules Karā –VII. sējums ”. Ir arī personīgie apraksti, no kuriem daudzus esmu lasījis,  bet es neatceros ka būtu Kārļa vārdu redzējis un ja bija es to nepiefiksēju.

   

Ceru, ka šī informācija palīdzēs.

Visu labu 

Udo I.Sietiņš

   Här ovan är en oerhört exakt förteckning över alla kommenderingar som pappa hade under legiontiden. Om flygvapentiden (flyglegionen) verkar han inte ha exakta upplysningar. Om den tiden får ni nöja er med vad jag har skrivit i mina minnen. Nu ska jag försöka översätta vad han skriver.
  I mina material finns följande; 
Karlis Bungss född 1. maj 1903 började i legionen som frivillig 23.4. - 42. och hans kommenderingar var som följer:
Vieniba = enhet. No kura datuma = från vilket datum. Ar kadu paveli = med vilken order. 
   Den 18.4. -42 blir 18-E bataljonen omdöpt till 268. bataljonen.
  
   Min gissning är att dom då blev inkluderade i den tyska armén.
   Punkt 4: 25.5. -43 Konvalescenspluton.
   Punkt 5: 20.bataljonen, 2. plutonen. 
  
   I förklaringen skriver Udo Sietins att pappa blir förflyttad till 20. bataljonen, vilken är i Riga, med bevakningsuppdrag,  p.g.a. att han inte är helt återställd efter sin sjukdom.             
    Punkt 6: 11.7. -43  Han blir förflyttad till flygvapnet.  
  
Pakapes = Tjänstegrad.  Från 23.4. -42 leutnant. Från 1.6. -43 oberleutnant.
  
   Jag tror att på svenska är det fänrik resp. löjtnant.
  
   Sedan följer förklaringar: Dom som kom frivilligt alt. blev inkallade -42 fram till mitten av maj, hamnade i s.k. tillfälliga bataljoner med nummer 16E, 17E, 18E, 19E och 20E. 18. maj fick dom nya nummer: 266, 267, 268, 269.
   Vidare: Det är sannolikt att Karlis Bungss någon gång i april eller maj blev sårad och från fältlasarettet så småningom blev skickad till Lettland och tilldelad 266E bataljonen, tills att han blev friskare, men inte helt återställd. Så småningom blev han flyttad till 20. bataljonen, vilken utförde bevakningstjänst i Riga med omnejd. Efter överflyttningen till flyglegionen, har jag inga uppgifter. Jag vet bara att förbandets soldater blev förflyttade till Tyskland och så småningom fördelade på  diverse olika tyska förband, säger Sietins.
Bättre information finns att få i  Daugavas Vanagu utgåva "Latviešu Karavīrs Otrā Pasaules Karā –VII. sējums ”. Finns även personliga berättelser, men där kommer han inte ihåg att ha sett namnet.

...skoj och skoj och skoj...

   
   Alliansregeringens skojmakare Göran Hägglund sa vid ett tillfälle att - "en politiker är så tjockhudad att han kan stå upprätt trots att han helt saknar ryggrad". Efter senaste tidens händelser så förstår jag att han måste tänkt på Stefan Löfvén, för där kan det inte finnas en antydan av en ryggrad. Det är sorgligt att Sveriges statsminister bara simmar med och slätar över dom mera rabiata regeringsmedlemmarnas gärningar. Det är ju för f-n han som skall leda regeringen och faktiskt även hela landet.   



...bara ett exempel...

   Magdalena Anderssons försök att påstå att det kunde bli en svekdebatt om dom inte förstörde rotavdraget, var enbart taffligt och rörande när hon dessutom blev rödflammig i synen. Kanske att till och med hon själv insåg att, hon försökte skoja upp hela svenska folket. 
   Dagen efter försökte hon sig på samma dåliga skojartrick, när hon skulle försvara sveket om bensinskatten. Hennes försvar för löftessveket var att råoljepriset sedan dess har halverats. Det är inte sant! Råoljepriset har faktiskt gått upp igen, på grund av diverse arabiska inbördeskrig. I Sverige har oljepriset gått upp ytterligare, på grund av att dollarn har blivit 30% dyrare mot svenska kronan.  
   Dom gröna kompisarna är numera så lömska att dom inte visar sig, utan låter dom veka sossarna ta smällen vid offentliggörandet av löftesbrotten.
   Vid finläsningen av budgetförslagen har jag upptäckt att s.k. läx-ruten är redan totalsågad. Den socialistiska avundsjukan har gjort sin verkan. Vi ska fostra medelmåttor för där har vi våra väljare (dom välutbildade kanske vänder oss ryggen)!

   P.S. Är detta skojigt? -
"Den korrekta översättningen av engelskans BULLSHIT är numera LÖFVÉNLÖFTE".  
         

Kärnvapenhotet.

När man läser nedanstående artikeln, får man associationer till Nordkorea som också har några kärnvapen med vilka dom hotar omvärlden med. Enda skillnaden är att Putin har obegränsat (eventuellt världens största förråd) med missiler att hota omvärlden med. Man kanske borde börja inse att nu har kärnvapnen hamnat i händerna på kriminella och banditer. - Banditer som bor och uppträder i gyllene salar i Kreml, är bland dom rikaste i världen, för att dom har bestulit det ryska folket, men fortfarande inte är någonting annat än gangsters och banditer. 

 Aftonbladet - Nyheter 2015-03-21
 Rysk diplomats hot mot Danmark: atommissiler

Rysslands ambassadör i Danmark varnar dem för att gå med i Natos-missilförsvar.

”Om det sker blir danska örlogsfartyg mål för ryska atommissiler” skriver Mikhail Vanin i Jyllands-Posten.

– Det är självklart oacceptabelt, säger den danske utrikesministern Martin Lidegaard till tidningen.

  Mikhail Vanin, rysk ambassadör i Danmark.

I en debattartikel i lördagens Jyllands-Posten höjer ambassadören Mikhail Vanin ett varningens finger mot Danmark.

”Jag tror inte danskarna till fullo förstår konsekvenserna om Danmark går med i det av USA ledda missilförsvaret. Om det sket blir danska örlogsfartyg mål för ryska atommissiler” skriver han enligt Jyllands-Posten.

Han skriver vidare att Danmark i ett sådant scenario blir en del av hotet mot Ryssland och att relationen mellan länderna kommer bli ”mindre fredliga”.

”Det är självklart upp till er – jag vill bara påminna er om att ni förlorar både pengar och säkerhet”, skriver Mikhail Vanin enligt tidningen.

Danmarks utrikesminister säger till tidningen att ett sådant uttalande är oacceptabelt men säger också att han inte vill öka på spänningarna:

– Vi är oeniga med Ryssland om många viktiga saker, men det är viktigt att tonen mellan oss inte eskalerar, säger Martin Lidegaard till Jyllans-Posten.

Mikhail Vanin har tidigare anklagat svenska myndigheter för att röka för mycket marijuana. Anklagelsen kom i december i den danska tidningen Berlingske efter att ett ryskt militärflyg var nära att krocka med ett passagerarflygplan söder om Malmö.

        Niklas Eriksson.

incheckning på flyget...

.

 

Utdrag ur  Krönika. av Stefan Sundström.

  ...så jag började morronen med två starköl och en snaps på Arlanda, ja fan det kändes ju nästan njutbart att vara såhär, nästan full, på morronen. Och då mindes jag vad det värsta med att flyga var: säkerhetskontrollen. - Alla dessa män med slips som tar av sej skorna, som strippar inför dom uniformerade vakterna. Nakna inför makten. Jag ser hur folk fogar sej som lamm på väg till slakt och det är jävligt otäckt. ”Jag har ju inget att dölja.” Jävla idiot. Så tänker jag i min rädsla på Arlanda. Och jag tänker att okej, vi kan vara nakna och inte dölja nåt men då ska fan alla vara nakna. Och det är ju inte alla. Några har uniform, några är oantastliga. Några syns inte, några döljer sej bakom det skarpa strålkastarskenet.



   Jag behöver inte börja incheckningen med två

starköl och en snaps,men jag frågade en stropp i uniform varför jag ska klä av mig? Varpå uniformen säger åt mig att jag bara ska göra så. När jag lägger min plånbok med en duns i lådan säger uniformen att jag ska gå ut från kön varpå jag bara vänder ryggen åt honom och låtsas att han inte existerar. Strax dyker det upp en civilklädd tjänsteman (kanske säpo?) och försöker att blidka mig och lotsar mig genom kontrollen, medan han försöker att förklara att det bara är så, men ingen svarar på min fråga - varför?. Kan det vara så, att man i uniform, inte debatterar med boskap?  Samtidigt dyker det upp en anabolastinn ABAB-ian bakom disken med korsade armar och bara lystet väntar att han ska få anledning att dra in mig i deras arrest och spöa upp mig.
   Detta är vad jag har upplevt i Arlandas incheckning och samtidigt är det, som jag uppfattar det, ett bevis på hur makten i uniform berusar. Man inbillar sig att personalen i incheckningen är servicepersonal för att vi smidigast möjligt ska kunna komma iväg på vår resa, men det visar sig vara att det är vi som är som boskap som går i boskapsfållan vid incheckningen och uniformerna är pådrivarna.
   Jag kan bara instämma med utdraget ur Stefan Sundströms krönika.     

någon har kompromissat sig in i ett hörn

   Sverige lider av en historiskt svag statsminister. Jag tyckte en gång i tiden, att Löfven gav ett intryck av en klok och balanserad ledare för sossarna, men ledaren försvann i dimmorna av kompromisser.
   Vår regering tycks ha fel "man" på fel plats. En utrikesminister som talar om var skåpet ska stå, så att det ryker svavel om det. En statsminister som kompromissar om allting och kompromissar sig in i ett hörn och i och med det, blir en kompromiss i stället för en som leder en regering.
   Lille Fridolin med stöd av c:a 5% av svenska folket, flinar brett när han talar om för TV-tittarna, att nu är Sverige en förebild för dom enda sanna värdena i världen, sedan enligt Expressen källor, miljöpartiet har hotat att lämna regeringen (vilken kompromiss), om inte Sverige säger upp Saudi samarbetet.

...det kan man ju fråga sig...

   Alla med insikt i internationellt umgänge, är eniga att Sverige har förlorat i anseende internationellt. Den ende som flinar och säger emot är Fridolin. Margot Wallströms raka, bestämda åsikter passade bra i EU, när hon var en kommissionär där. På det diplomatiska planet, på UD, i det diplomatiska arbetet och bland diplomater, är hon som en elefant i en porslinsaffär.
   Miljöpartiet som inte ens har lärt sig, hur man uppträder i regeringen inom ankdammen Sverige, anser sig plötsligt, mot all sakkunskap som bl.a. erfarna diplomater, utrikespolitiska institutet och Sveriges ledande företagare, att kunna styra  hur Sverige skall uppträda i internationella sammanhang, med eventuellt resultat att svenska företag och svenska arbetare förlorar marknader och inkomster, och definitivt att Sverige förlorar i trovärdighet hos alla sina sammarbetspartners i hela världen.         

Rysslands förbannelse!

gangstern bakom den smarte skurken.

Jag såg en dokumentär som fick mig att inse att Ryssland och Putin är ett värre problem än jag någonsin har insett. Min kunskap och fantasi har helt enkelt inte räckt till. Putin dyker upp i St:Petersburg 1990 anställd som borgmästarens hjälpreda, med titeln vice borgmästare, handplockad av borgmästaren, Anatolij Subtjak, för att sköta alla borgmästarens skumma affärer. St:Petersburg är vid den tiden känt som gangsterstaden. Bland annat försvinner 124 miljoner dollar utan minsta spår, ämnade för livsmedelshjälp till staden. Putin organiserar den affären. Det fanns en kriminalakt Nr. 144128, om Putins bravader i St:Petersburg, där det fastslås att Putin är skyldig till maktmissbruk, missbruk av offentlig ställning, samröre med organiserad brottslighet och vetskap om penningtvätt, samt olika typer av ekonomiska brott. Denna akt försvinner när Putin blir president, med motiveringen att man kan inte åtala en president. 


skulle du köpa en begagnad bil av honom?

   Dokumentären påstår att båda Tjetjenienkrigen framprovocerades av Ryssland. Så småningom i tiden innan andra kriget, d.v.s. 1999, kommer hyreshussprängningarna, med hundratals människooffer, i Moskva och omkring liggande städer, vilka inte alls genomfördes av Tjetjener, utan att det finns starka bevis att det var ett jobb utfört av KGB-s efterföljare i det postsovjetiska Ryssland, FSB. Ett av husen exploderade nämligen inte, på grund av att bomben hittades och desarmerades i tid. Materialet i bomberna kunde inte härledas till Tjetjenien, utan snarare till FSB. Året innan Putin blir Jeltsins premiärminister, blir han chef för FSB. Anledningen till sprängningarna lär ha varit, att genom att beskylla Tjetjener som terrorister och hussprängare, kunna starta ett krig mot Tjetjenien och precis som 1995, under det första kriget, kunna uppskjuta presidentvalen, med motiveringen att landet är i krig. Jeltsins nye premiärminister dyker upp som gubben ur lådan, uppträder överallt och i alla media och utlovar total och absolut hämnd för terrordåden mot hyreshusen. Varpå han som över en natt blir känd och även väldigt populär. Innan dess var han en okänd byråkrat. 
   Jag har hela tiden trott att maktbegäret och positionen har korrumperat lillefar Putin, så som alla diktatorer berusas av makten och urartar, men sanningen är att Putin tar gangstermetoderna och sina hantlangare med sig från St:Petersburg in i Kreml, för han är en gangster från början. Putin handplockades till Moskva av Jeltsin just för att han är upplärd att med gangstermetoder kunna skydda Jeltsins skumma affärer, vilket han även gör.    
   Europas största och en av världens mäktigaste stater, med oerhörd massa kärnvapen, styrs numera av en gangster med gangster- och maffiametoder. Eller som en i dokumentären kallade systemet för kleptokrati. Avrättningar av besvärliga individer på öppen gata, hör tydligen numera till dagordningen. Är det någon som inser vad det betyder?? Eller står hela världen med huvudet i sanden och låtsas att det bara är skönt med lite korsdrag runt baken?
   Det ryska folket har inte en chans i helvete, när 35% av Rysslands rikedomar är i händerna på 110 individer, eller som dom kallas i Ryssland, oligarker. Enbart Putins förmögenhet beräknas till 40 miljarder dollar. Enligt Credit Suisse är ryssens medianförmögenhet 871 dollar, att jämföras med över 1000 dollar för en indier.   
       

ett litet sjukhusäventyr...huu

    


   Nu ska jag ägna mig åt mig själv. Eller också kan vi kalla det för "Mannen i plastmasken, inlåst på NÄL."
NÄL är fullt utläst "Norra Älvsborgs Lasarett". Jag slapp ju en järnmask som Alexander Dumas rollfigur, men jag hade en syrgasmask av plast, svettig och illaluktande av plast, samt syrgasen luktar också sötaktigt sliskigt. Jag var inlåst på en isoleringsavdelning, ensam i ett rum. Man kunde tro att dom hade byggt upp avdelningen för att öva mot Ebola.

gubben i plastmasken

   Nu hade jag endast influensan typ A, plus lunginflammation, men isoleras skulle jag. Den som i detta rum inträder åker ut enbart genom en dörr rakt ut på gården, - en öde gräsmatta, mot parkeringen, ingenting som kommer in i rummet tas tillbaks in på avdelningen, utom personalen (som tur är) dom går genom nå´n sorts luftsluss. Om nu mot förmodan någon kör nio mil för att hälsa på mannen i plastmasken, måste dom ge sig ut på fältet mot parkeringen och där finns det en dörr med mitt rumsnummer på väggen. Då har dom hittat mitt rumsutkast, där ringer dom på en klocka och personalen släpper in mina besökare, om jag inte har Ebola.
   Personalen var av alla dom sorter men alltid trevlig och hjälpsam. Första natten, medan jag antagligen fortfarande hade ordentlig feber vaknar jag till av väsandet och pysandet på dom olika luftslusslåsen, öppnar mina ögon och ser, nästan overkliga, två små gummor, som utstigna ur Muminberättelsen, iklädda en mörk rock ända ner till fotknölarna, gummorna glider omkring i rummet, sätter på fingertutan som mäter pulsen och syreupptagningen "in mee blood" och glider sedan ljudlöst ut och försvinner genom den pysande luftsluss dörren. Ett par timmar senare är gummorna tillbaks och då vill dom ta blodprov och sen är dom pysandes borta igen.
   Efter ett dygn i sjukhuskläder och en sjukhussäng upptäcker man att rygg och bak är kroniskt svettig. Allt på sjukhuset, tror jag, är syntetmaterial. Bomullslakan kan man bara drömma om. Dessa stenhårda sjukhuslakan skrynklar sig dessutom hela tiden. - I synnerhet under den svettiga s.k. häcken. Efter en stund så börjar det kännas som om man satt eller låg med baken i brännässlor eller t.o.m. en myrstack. Då stapplar man upp och försöker bädda bort skrynklorna, under tiden svalnar och torkar upp ryggslutet, jag har fått övermåttan med motion, varpå jag slänger mig i sängen och flåsar. Jag har knappt flåsat färdigt, så känns som att jag sitter med svettigt ryggslut i myrstacken igen. Samtidigt kommer sköterskor (med och utan skägg), byter dropp, ger sprutor, tappar mig på blod, mäter puls, skruvar på min syrgas, som faktiskt luktar sötaktigt och äckligt, ger mig piller och serverar mat som inte intresserar mig alls - noll aptit. 
   Vad vill du ha till frukost? - Ingen aptit. Ska du ha lite mannagrynsgröt med kanel? - OK. Kanelen var okey, gröten var så hårdkokt att skeden studsade som på en gummiboll. Ingen aptit. All mat  och dryck smakar lika eller smakar inte någonting alls. Tredje dagen återfick jag smaksinnet och aptiten och upptäckte att sjukhusmaten smakade riktigt gott, inte alls så blek och intetsägande som jag kommer ihåg den från forntiden.
   Så småningom försvinner droppen. Femte dagen slutar pulsen att fladdra mellan 90 till 140 slag, - vilket berodde på något som heter förmaksflimmer - och plötsligt marscherar med stadiga 70 - 72 slag. Varpå jag inte kan låta bli att fråga dom om dom äntligen har reparerat pulsräknaren. Det enda jag inte blir av med är myrstacken jag tycks sitta i. - Hela ryggslutet känns som om det brann. -  Ständigt svettig och het. Jag lovar, det blir ingen bild på min brinnande bak!
  Jag kommer att brodera ut storyn allt eftersom.