msisar dnävmo...omvänd rasism

  
   Jag skrev en halvdan grunka, vilken jag sedan försökte få

ordning på. Jag rättade och skrev om och rättade igen 

varpå jag lyckades med att trycka på fel knapp. Allt 

försvann, så nu får jag börja om från början.

   Min ursprungliga fundering var om inte ordet rasism börjar

att gå inflation i. Om det inte, efter att i stort sett alla, av

någon, vid något tillfälle, av någon orsak, har kallats för

rasist, man kanske borde börja vänta sig en omvänd 

betydelse på ordet. En sorts icke-ord? Ordet åker ner i ett 

svart hål och betydelsen blir en spegelbild av det. Ovisst 

vad betydelsen skulle bli.

   Kanske bara svart (får man säga så, utan att bli kallad 

rasist?) 

   Kanske att den som inte har blivit kallad för rasist vänder

sig till t.ex. pressen eller t.o.m. domstol och påstår att han

är förolämpad och mobbad - utstött ur gemenskapet.  
           


  Det slog mig - och det plötsligt - om man eliminerar alla ord 

som beskriver olikheter mellan olika människor som kommer 

från olika världsdelar, eller olika stater, eller olika byar, eller 

olika samfund, eller olika va´ fan som helst och i stället 

kallade alla för hen, fy fan va bra det skulle bli! - elleöör?

Oj då, mitt felstavningsprogram påstår att hen är enbart en 

felstavning!

  
   Nåja, resultatet av försöket att skriva på nytt resulterade

i något alldeles nytt, inte alls vad jag filosoferade

ursprungligen om, men kanske mera konkret.

   Jag har även funderat på att ordet rasist har blivit som en svordom. Kanske det mest använda just nu. Folk som använder svordomar brukar inte reflektera om den egentliga innebörden av svordomarna, utan använder dom slentrianmässigt - i tid och otid. 

...elimineringsplutonen...

  
    Det är ju fantastiskt att sexton år efter Osmo Vallos död och hans mammas fleråriga kamp om ursäkten för hans onödiga död, polisen fortfarande trampar ihjäl människor på samma sätt.
   Allt detta för att rättsväsendet på alla sätt skyddar dom sina. På grund av detta är det självklart att ingen av dom s.k. rättsvårdande myndigheterna kunde vara skyldig till ett onödigt dödsfall. Allt förklarades med den av rättsmedicinarna uppfunna diagnosen "Plötslig död under myndighetsingripande," vilken ansågs uttömmande förklara dödsfallet. 
   Under en utredning konstaterades det att under dom senaste sex åren fanns det sjutton sådana dödsfall. Att Osmo Vallo hade fyra skadade revben och blödningar i ryggmuskulaturen, plus vittnen, som berättade hur en stor polis hoppade på Osmos rygg när han låg på mage med armarna på ryggen i handfängsel, det kunde inte i och med det vara orsaken till hans plötsliga död. 
   Om inte hans mamma och pressen hade kämpat och gjort fallet offentligt, hade hans fall försvunnit, precis som dom andra sjutton fallen, in i anonymiteten av dödsfallen på grund av övervåld från poliser.
   Och nu har det hänt igen. - Sinthu Selvarajah, en tjugoåttaårig s.k. bipolär man söker hjälp på Västerås sjukhus psykavdelning. Han får ett utbrott, eller som det heter i journalerna - han blir orolig - vårdpersonalen låser in honom och tillkallar polisen. Fem poliser infinner sig, sprejar honom med tre burkar pepparspray, brottar ner honom på golvet, med ansiktet i golvet, sätter handfängsel, bryter upp hans ben på ryggen och sätter ett knä mellan skulderbladen, varpå han slutar att andas. - snacka om övervåld! 
   Hur många har under dom här åren dött på liknande sätt, utan att det har läckt ut till offentligheten?  Ett land som inte har dödsstraff, inte ens har livstidsinspärrning som straff, har en organisation, i vilken ingår rambos, som får ta livet av folk genom att skjuta dom med s.k. dumdum kulor - kulor som vid träff expanderar och i kroppen gör största möjliga skada, - eller som i detta fallet, kväva dom, - utan rannsakning, utan dom, bara genom övervåld. 
   Åklagaren som procedurmässigt har att utreda varför polisen i fråga har dödat offret är så inställd på att polisen kommer att frikännas från ansvar för dödsfallet att han lägger ner utredningen utan att ha hört alla vittnen. Nu när fallet har läckt ut, har åklagaren skyndat sig att öppna utredningen på nytt.
   I fallet Osmo Vallo blev poliserna bötfällda för att deras hund hade bitit Osmo, inte för att dom hade tagit livet av honom.