Sveriges obefintliga försvar!

   Nu sitter han här, i egenskap av reservofficer och son till tretiomannatältets uppfinnare, och hetsar mig om värnplikten. Men , han har såå rätt, Sveriges enda möjlighet, - vilket är ett stort land med liten befolkning, - är att enbart genom värnplikten, som man har möjlighet, att kunna underhålla kunskapen om hur och samtidigt i  tillräcklig mängd ha en någorlunda utbildad befolkning, som kan försvara landets gränser. Det är helt omöjligt att när omvärlden börjar mullra, då hinna att utbilda nya rekryter, bestående av en massa kontorister, datanörder och högskolestudenter, som aldrig har hört något om hur man använder vapen, för att inte tala om hur man överlever i skogen utan mammas frukost, eller hur man med liten trupp utnyttjar sin kända hemmaterräng, samt om mycket, mycket annat, som hindrar en överlägsen fiende, att överfalla landet, vilket skulle kunna rädda landet från att bli slavar under en främmande stormakt. Inse att Sverige kommer alltid att vara en liten plutt, med mycket attraktiva naturresurser, i angriparnas ögon och vi måste vara absolut välutbildade för att kunna avskräcka dom eventuella angriparna, som alltid kommer att vara större än Sverige i kapacitet.
   Försvaret behöver även, den i allmänhet, färdiga yrkeskunskapen som finns hos dom värnpliktiga, när dom rycker in, och som dom därmed tillför organisationen, för underhållet av materielen och organisationen som helhet, d.v.s. det eviga behovet av försvaret av Sverige. 
    Alltså, en gång till, det svenska försvaret måste vara absolut topputbildad för att kunna stå emot en, alltid, större styrka, vilket uppnås enbart genom att, genom värnplikten, kontinuerligt utbilda hela folket, generation efter generation, i försvar av landet.
   Detta var svårt men jag hoppas att ni förstår. Det är nämligen, alltid en fråga om hur mycket det kostar i tid, resurser och ansträngning att erövra Sverige och dess naturtillgångar. Utan ett försvar är det bara att hämta rubbet!  Häpp !     

Om skitlukt och hus utan fönster

   Detta är nästan som förra året.
   Idag luktar det skit, inget fönster, men tyvärr inget regn.


Det bruna i den vackra grönskan är skit.

   För en vecka sedan var fönstermakaren här och tog ut dom två sista, småfönsterna, och försvann med dem, mot sin verkstad, för iordningställande. Allt var frid och fröjd, tills igår. Då dök bonnadjäveln upp med sin dyngspridare och begöt hela åkern, så att nu luktar det koskit i hela huset, och grannskapet. Det blir nog kul att fira Midsommar mitt i koskiten, -  jo,jo. Det slipper Stockholmarna, dom äter bara biffarna och dricker mjölken, sedan bonden har betalat biltull och levererat varorna.
   Regnet vore välkommet, för om det regnar ordentligt, så försvinner koskiten ner i jorden och man slipper lukten.
   Ja,ja, sådant är livet i spenaten, men vad gör man inte för att slippa nano-dammet  som bildas när gummi slits mot asfalt !  (Se min betraktelse 26/11.2011)         

Välståndets osundhet

   Sundhetsjakten börjar urarta sig. - tycker jag - ... Vårt välstånd och därmed även våra välfyllda kylskåp, och även så våra välfyllda magar, verkar utgöra problem för väldigt många s.k. välfylldamaginnehavare. Då händer det något i hjärnan, på en del av dom. En del av dessa börjar att fundera över varför deras magar är så välfyllda. Den välgödda hjärnan börjar att grubbla över exsistensproblem, t.ex. varför blir min mage större och större. Varför blir jag inte av med mitt fett, som i ungdomen. Då kunde jag äta allt! Dåå, kommer somliga på att dom kroppsarbetade, jagade runt, rastlöst, innan dom hittade en partner, och var i rörelse hela tiden, men dessutom så verkade organismen förbränna vårat välstånd på ett annat, bättre, effektivare sätt. Men nu, - ve och faasa, - jag åldras! Vad skall jag göra åt det? Jag ger mig ut och försöker att springa ifrån det. Jag springer ett par varv runt stan, en gång om året, jag får ont i knäna, men skit i det, jag får inte bli för tjock! - och åldras! Nu är en del andra, som ser dom som försöker springa ifrån tiden och får sina idéer. Hur ska man kunna dra nytta av det? Dom börjar t.o.m. att se en möjlighet att göra geshäft av det. Det tillkommer en hel industri, som tillverkar redskap att kunna springa maraton, eller cykla Vätternrunt, hemma vid TV:n. När kylskåpet är överfullt, kan en del ha så mycket välstånd över, att dom kan bygga sig en svimingpöl, på tomten, så kan dom även simma Vansbrosimmet hemmavid, men det brukar mest bara bli till för att doppa sig i, när det blir för hett att ligga på gräsmattan. Vasaloppet är på en så otrevlig årstid så då räcker det med att sitta och titta på TV. En del är rastlösa och vill ut och ränna, så det har uppfunnits Gym, en lokal där, om man betalar, kan på diverse redskap, som cyklar och sträckbänkar, avreagera sig utan att behöva vara hemma. Och om man inte riktigt vet hur man gör med verktygen, så finns det ju personliga tränare att anlita, dessa kan ju t.o.m. bli prinsar på kuppen!
   Men nu är det så att även jag har några idéer om välståndets inverkan på oss. Jag har insupit många intressanta funderingar av begåvade och kunniga funderare. En intressant aspekt bidrog en artikel i Illustrerad vetenskap med. Artikeln påstod att människans organism naturligen var gjord för en genomsnittsålder på 30 - 35 år, så att allt över det är alltså övertid! Eller som det stod i artikeln, "det är endast i historisk tid ( d.v.s. den tid som vi har historiska bevis för c:a 6000 år), som vi börjar att öka livslängden". En annan sanning som är intressant, är att år noll, d.v.s. vid tiden för Jesus födelse, var hela jordens befolkning c:a 250 miljoner homosapiens, att jämföras med att bara USA:s befolkning idag är över 300 miljoner. Sedan dess har jordens befolkning förökat sig enormt. Hur liten var homosapiens antal, innan vi blev bofasta, d.v.s. när vi verkligen var en del av naturen, levde och överlevde på naturens villkor? Hur kommer det sig att folken som bor i misär idag, förökar sig mest? Dom svälter, med den vite mannens hjälp slår dom ihjäl varandra, försöker utrota varandra i stamkrig och utnyttjar barn i tungt arbete t.o.m. som soldater, men ändå ökar befolkningarna. Dom springer inte maraton, simmar inte Vansbrosim, åker inte Vasaloppet, eller ränner omkring i grannskapet med stegräknare, dom kämpar för att överleva och har tydligen i alla fall bättre livskvalitet, än vi som lever i överflödssamhället, där vi har all tid i världen att odla vår hälsa.
   Istället för att leva sunt, tycker jag att sundhetsjakten börjar att bli osund. En hel miljardindustri är involverad i att förjaga rynkor, med krämer, salvor, bootex, inplantat, fettsugnung utförd av en hel armé med plastikkirurger och kosmetologer. En annan armé tillverkar och säljer gymredskap, hälsoprodukter, bantningsprodukter o.s.v. allt för att det inte skall märkas att vi åldras. Solarier, ja det var en plåga på sin tid, som verkar vara på väg ut, - bort, bort, - nya idéer in!  Numera är det väl nästan inte nån tjej som inte har inplantat i tetrorna. Eller att alla skall raka sig över hela kroppen, är det ett sätt att förneka att dom har blivit vuxna, eller är det bara en önskan att ge uttrycket "den nakna apan" ett ansikte? - över hela kroppen!!
   Är det möjligen som så att vi i vår odödlighetssträvan blir äldre och äldre, varvid vi inte har tid och inte vill förstöra resurser med att sörja för återväxten?  I vår strävan efter välfärden har vi förlorat tillfället att göra kroppsarbete, vi har överlåtit allt arbete till maskiner som vi ursprungligen har uppfunnit, för att med mera arbete på kortare tid, utföra mer, allt för att öka välfärden i vårt samhälle. Nu står vi, eller rättare sagt sitter vi, och blir fetare och fetare, och tittar på när maskinerna gör allt kroppsarbete åt oss. Även maskinisten sitter och odlar fläsk under arbetstiden.
   Detta är ju faktiskt en katastrof att vi måste underhålla våra muskler och vårt ork med artificiella träningsmetoder. Trots allt detta så blir vi bara äldre och lever längre. Vi har redan lyckats att förstöra pensionssystemet med att genomsnittsåldern har blivit alldeles för hög d.v.s. inte vilja dö av i tid. Var skall detta sluta? Eller tror vi verkligen att vi ska bli odödliga, trots att kroppen börjar att förfalla redan vid tretioårsåldern?  Knappast att vi lyckas med det, jag tror att trots vår odödlighetsönskan och strävanden, så kommer naturen att tvinga oss att återgå till att arbeta med våra egna kroppskrafter för överlevnad, inte vara juppinallar i storstan, som, medan vi gymmar och plastikopererar vår slaka hud, väntar på att bli försörjda av kroppsarbetare, som arbetar ihjäl sig, i något U-land.                               

juridikens förträffliga finter !

   Hur kan man utsätta en brovakt för traumat, att behöva titta på när två unga grabbar kör ihjäl sig, och sedan att behöva känna sig skyldig till det?  Nu vet jag inte vem som var brovakt vid det tillfället, men jag vet att brovakten på Liljeholms, Hammarby och Danvikstulls broarna, under tre eller fyra år hette Dag. Dag hade det som extrajobb medan han studerade. Studenter som extrajobbar skall inte behöva bli utsatta för sådant. 
   Jag har hört folk som säger, att när man kör mot rött ljus och genom bommar, så får man skylla sig själv!
   Då är frågan, hur bekanta var grabbarna med vägsträckan? Det var mitt i natten, becksvart, dom kanske trodde att det var en järnvägsövergång. Dom såg inga ljus från något tåg så dom räknade med att hinna över. Att folk som jagas av polisbilar, kör mot rött ljus, är säkerligen inte ovanligt, i synnerhet ungdomar, (dom har ju sett sådant på film). Förut så fanns en instruktion som sa att polisen inte skulle bedriva biljakter, och inte utsätta allmänheten och den jagade, för onödiga risker. Eller som Leif GW. sa, ingripandet och risktagandet ska vara i paritet till brottet, i det här fallet bensin för 200kr. Eller som poliserna sa, att dom bara tyckte, att bilen körde för fort, vilket idag är tydligen en total dödssynd, - ordagrant!
   Sedan kommer det fram att broöppningen var satt i system av Uppsalapolisen. Hos vakthavande fanns det, till och med, ett direktnummer till brovakten ifråga, att ringa när dom ville att bilfällan skulle öppnas. Eller ska jag kalla det råttfällan? I alla fall så på grund av systematiken, kommer det nu den juridiska finten, att den som beordrar broöppnandet är inte ansvarig för följderna, för han har bara följt praxis - strålande!! 
   En annan juridisk fint såg jag i Debatt, härom kvällen. En manlig s.k. arbetspraktikant, muslim, vägrade att ta den kvinnliga arbetsledaren i hand, när hon skulle hälsa honom välkommen. Han hade förklarat att han måste tvätta händerna om han rörde vid en kvinna, d.v.s. tog henne i handen. Vad jag förstod så hade kvinnan envisats. Nu kommer det juridiska. Praktikanten fick, efter förlikning 30 000kr i skadestånd, utbetald av Trollhättans kommun, för förolämpningen, som den kvinnliga arbetsledaren hade utsatt honom för. Den juridiska förklaringen lät ungefär så här. Eftersom hon är en offentlig tjänsteman, så är hon könsneutral och kan därför inte bli utsatt för könsdiskriminering, däremot, genom att envisas har hon diskriminerat praktikanten, och förolämpat hans religionstro och hans kultur!! - Strålande - Åkessons polare gnuggar händerna! - och jag gnuggar mig i ögona, eller snarare i örona, tror inte mina logiksinnen.       

Tingvall

Hur smalspårigt enögd får en trafikforskare, som blivit professor i ämnet vara?? ! Enligt honom är ständiga hastighetssänkningar och absolut nolltolerans mot variationer, med hänsyn till omständigheter i trafikrytmen, väderleken och vägförhållanden, det enda som är trafiksäkerhet och är det enda trafikbrott, som är viktigt att beivra.  Ständiga experiment med hur lite vägunderhåll d.v.s. halkbekämpning, plogning på vintern, vägunderhåll i övrigt på sommaren, man kan göra, har tydligen absolut ingenting med trafiksäkerhet att göra. Jag vill påstå att professorn använder dom svenska trafikanterna d.v.s. stort sett hela Sveriges befolkning, som försökskaniner för att bevisa sin enda idé och tes.
Det paradoxala är, att hela trafiklagstiftningen bygger på kravet, på att den enskilde bilföraren uppfattar trafiksituationen rätt, och handlar absolut rätt i varje enskilt ögonblick. Detta gäller absolut inte när det gäller hastigheten. Då skall bilföraren stirra efter en rund skylt med två siffror på och följa siffrorna slaviskt. Skyltarna är utplacerade efter någon sorts byråkratisk formell, ibland hur tätt som helst, med hastighetsbyten stup i ett, ibland på grund av nån sorts lojhet inte alls.
 Lördagen den 25:e maj 2013  
   PS. Igår körde jag på 45:an från Tösse till Karlstad. Då visar det sig att 45:an från Tösse till Åmål har plötsligt fått sänkt hastighet till 80 km/tim. en vägsträcka som har kilometerlånga raksträckor, över öppet landskap med två meter breda, asfalterade vägrenar. När jag kommer norr om Säffle, är 45;an en s.k. niometersväg (snarare 7 - 8 meter mellan vita sträcken), utan vägrenar, men där är hastigheten 90 km/tim. Finns det inga gränser, hur mycket experimentfabriken, Trafikverket, får djävlas med svenska trafikanter?? 
    

Sofi Oksanen

   Att en så ung och från händelserna tidsmässigt avlägsen person, som aldrig bott i Sovjetestland, har en så klar och levande uppfattning om Estlands, och samtidigt baltikums, 1900:tals historia är fantastiskt. Bara det faktum att Norrskensflammans recension utpekar historiskrivningen som saklig, estförskönande och i och med det Sovjetfientlig, är bevis nog för att hon har träffat rätt.
   Gång på gång, i bok efter bok, beskriver hon detaljer och skeenden i vardagen så naturligt som om dom vore självupplevda. När man läser så upplever ens sinnen, synerna, lukterna, hörseln, den ogreppbara men ständigt närvarande torftigheten i det ockuperade baltikum. Då tänker jag inte bara på Sovjettiden efter kriget. Jag finner det ännu mera anmärkningsvärt att hon är lika välorienterad i första ockupationsåret d.v.s. 1940 - 41, samt dom därpå följande tyskåren.
   I en recension i Expressen, av När duvorna försvann,  klagas det på att huvudpersonens karaktär är för diffus, men kanske, även i denna roman, huvudpersonen är alla dom våldförda människorna i det  ständigt ofria, ockuperade, landet Estland!
   Jag beundrar henne för att en så ung person lägger ner så mycket research och arbete, i vår allt överslätande, nedrustade tid, på en historia som ingen vill låtsas om, att den har utspelat sig, i femtio efterkrigsår, på tröskeln till Skandinavien. - Läs boken!       

ABBA - popikoner.

ABBA, - ja dom har ju blivit ikoner för popmusik, i synnerhet svensk sådan. Nu har det blivit även ett museum i deras namn och för deras musik. Härom dagen invigdes den, med medlemmarna, utom Agnetha, närvarande. Agnetha Fältskog har, efter gruppens upplösning, aldrig visat sig tillsammans med dom övriga, varken privat eller vid diverse representationstillfällen. Jag har väl tyckt att hon får välja att inte umgås med resten av gruppen bäst hon gitter, vad än hon kan ha för orsak, men museet är ett monument över gruppens prestation. I gruppens namn har även hon blivit, om inte miljardär så mångmiljonär. Hon inkasserar fortfarande royaltys och ökar på inkomsterna med dessa. Det kommer att bli nya inkomster från museet, så det minsta allmänheten kan begära är att när den nya inkomstkällan invigs, tjejen visar vanlig hövlighet och närvarar, oavsett eventuellt groll, eller annan ovilja mot gruppen hon kan hysa. Nej jag tycker faktiskt, att hon uppvisar dåligt omdöme och framför allt, ett förakt mot sina beundrare, vilka är faktiskt även hennes gynnare.