aningslösa svenskar

   I kvällens Agenda påtalades, och det plötsligt, att i händelse av blockad eller annan isolering, räcker Sveriges matreserver i tre till maximalt tio dagar. På nittiotalet likviderades alla kristidslager och förråd. Kalla kriget var ju slut! - Som om det var det enda hot i världen som någonsin hade existerat och nu skulle världens folk och i synnerhet även dom maktgalna ledarna leva i frid och fröjd - hand i hand och evig fred - aldrig mera ett storkrig - aldrig mera några hot mellan olika stammar och folk. Det som aldrig skett under hundratals tusen år, skulle äntligen ske nu p.g.a. att det enda hotet i hela kända världen, det så kallade, kalla kriget som pågått i femtio år, tog slut genom att den ena stormakten - en diktatur - kollapsade.
 

Den nye diktatorn.

 
   Endast femton år senare började den kollapsade diktaturen, fast under ledning av en ny diktator, att polera och modernisera sina kärnvapen igen. Men då hade Sveriges kortsiktiga politiker redan tömt och eliminerat alla beredskapslager samt hunnit att lägga ned den allmänna värnplikten. - Med andra ord - även militärmakten och därmed försvarsförmågan är eliminerad.  
   I ytterligare tio år fortsätter Sveriges riksdag och regering förneka att det finns problem. Men då plötsligt ockuperar diktaturen bitar av ett av sina grannländer. Den nye diktatorn börjar även att uttala sig att han vill återskapa landets historiskt sett stora imperium. Den nypolerade krigsmaskinen börjar att röra sig oroväckande nära svenskt territorium och svenska intressen. 
   Då plötsligt vaknar politikerna i Sverige. Ojoj vi måste visa handlingskraft, vi skickar två JAS-plan och hundra pansarsoldater till Gotland! Gotland som bara trettio år tidigare hade tre regementen och en flygflottilj ständigt förlagda där.
   För att återkomma till kvällens Agenda så sitter Ygeman där för att svara på frågor om den dåliga, egentligen obefintliga, beredskapen. Och vad har han att säga? - Jo, han säger bland annat, "det var ju såå länge sedan som beredskapslagren lades ned!" - Va? Hur kort är hans (en ministers) referenstid? 
   Så tänker jag, naturligtvis för trettio år sen var han väl knappast vuxen nog för att få rösta, så den tiden är stenåldern för honom, plus att han är en svensk politiker, så referenstiden är fyra år - en period mellan två val.
   Vad som är historia är naturligtvis beroende på ens egen tidsperspektiv, är man fyrtio år så är tjugofem år sedan - oändligt länge sedan, verkligen bara historia. Är man åttio så är tjugofem år som i förra veckan. - Nå ja, i alla fall kanske som tio år. Är man född trettio år efter WW2 så har man väldigt lite uppfattning om brist på varor och förnödenheter under isolering även om landet stod utanför kriget.
   För Ygemans barn som då kan eventuellt vara tredje generationen som lever efter kriget, är massdöden i och orsakerna till WW2 inte bara historia, utan som en saga från förhistorisk tid. - Därför börjar, som alltid, den politiska historien att upprepa sig - sakta, men dock!  Desto snabbare gick det att förstöra Sveriges beredskap att som land överleva krig och isolering.
   I Agenda talades det bara mest om matförråden som är nedlagda men det är lappri jämfört med att Sverige under WW2 var ett jordbrukarland med 40% av befolkningen sysselsatta i jordbruket och självförsörjande på elementär mat, medan idag importeras hälften av Sveriges födobehov. - Plus att matförråden idag är några stycken centralförråd med i bästa fall 10 mil, annars upp till 50 mils transportbehov till konsument. Allt var för 70 år sedan bokstavligen närodlat, inom gångavstånd!
   Jag vill påstå att ett rimligt buffertlager är en omöjlighet att åstadkomma. Beredskapslagren som lades ner på nittiotalet skulle räckt till ett halvårs försörjning, enligt Ygeman, alltså inte ens en tiondedel av behovet under båda respektive världskrigen vilka vardera varade i minst fem år.
   Därtill kommer ännu större problem. Idag existerar det inte små självförsörjande jordbruk. Det finns bara stora specialiserade fabriker vilka producerar, det bara halva, matförrådet som Sverige behöver. Dessa matfabriker är helt beroende av konstgödsel, vilken är en importvara. Alla små åkerlappar, som gjorde Sverige självförsörjande förut, är nerlagda och det har planterats granskog på dessa. 
   Svenskarna idag saknar dessutom kunskap för att kunna driva ett litet jordbruk och vara självförsörjande. Dom är stadsbor, även om dom bor på landet så åker dom till närmaste stormarknad och inhandlar allt dom behöver för att överleva. Inte ens dom knappt tre procent som idag jobbar med lantbruk är kapabla att driva ett självförsörjande lantbruk. Dom är allt för specialiserade på storbruk av enbart en produkt.
   Eller så, var finns dom miljontals arbetshästarna som ska ersätta traktorerna när bränslet tar slut?