Här om kvällen råkade mina ögon falla på en TV- reklam, där en kundmottagare hos Swedbank sitter med en tonårig kund. Swedbankskan tar upp en kartong. Ur kartongen tar hon upp en beige sommarjacka. Till jackan tar hon upp en matchande keps, ett par halkskydd, korsordstidning och möjligen något ytterligare - Fatzers gröna kulor var det. Varmed hon vill påskina att dessa är lämpliga attiraljer för tonåringens framtid som pensionär och så kommer slutklämmen: " och om du börjar att spara femhundra kronor i månaden redan nu så blir det nog bra!"
Under hela femtiotalet debatterades ATP. Egentligen tillsattes den första utredningen redan 1944. Trots att sossarna hade stort sett oinskränkt regeringsmakt, fick dom inte tummen ur det berömda stället, förrän det nådiga året femtionio. Överenskommelsen utlovade för framtidens pensionärer en bekymmerslös ålderdom. Jag som kom från ett land där mina föräldrar hade upplevt två krig med tjugo års mellanrum och båda gångerna fick börja om med bokstavligen tomma händer, utan något land eller regim som fanns kvar från före respektive krig. Därför trodde jag inte, att när det skulle bli dags, att fyrtiofem år senare börja betala ut mina sparade pengar, att det då skulle finnas en regim som kände sig ansvarig att betala mig någon pension alls.
- Nå ja, tack vare en politiskt opålitlig folkpartist - Ture Königson som avstod från att rösta - kunde sossarna med en rösts övervikt genomdriva sitt stora framtidslöfte till svenska folket - ATP - ett strålande välstånd när svensken en gång i fjärran framtid blir pensionär.
Jag har ju faktiskt mot förmodan, lyckats att vara med i den vinstlotten! Men redan för årgångarna efter mig anser staten att dom inte har råd att betala pensionen fullt ut enligt deras eget löfte och avtal.
Var tar pengarna vägen? Varför hade Sverige råd med så mycket sociala reformer fram till åttiotalet? Kan det ha att göra med att Sverige hade en tillverkningsindustri som kreerade stadig vinst för nationen? Idag så har Sverige återgått till råvaruexport och möjligen pappersindustri, fast det riktiga finpappret av svensk råvara tillverkas utomlands. Dom stora tillverkningsindustrierna är utflyttade, sålda till utlandet eller nerlagda och Sverige har en stor andel sysselsatta i s.k. serviceyrken vilka betalas av skattemedel.
Med skattemedel avlönade arbeten i stat och kommun, myndighet och välfärd, kan aldrig ge nationalekonomisk vinst. - Det är endast en investering i nationens välfärd. Arbeten som finansieras med skatter måste som grund ha en gedigen vinstgivande t.ex. tillverkningsindustri eller annan företagsamhet som kreerar vinst i kronor och ören, vilka kan beskattas. - Alltså, det måste vara balans mellan skattefinansierade och vinstgivande arbeten. Det är nog därför Sverige inte riktigt har råd med sina löften.
Då tar jag väl slutklämmen! - Idag så har dom statliga löftena urholkats så långt att tonåringar måste börja spara i Swedbank, femhundra kronor i månaden, för att få ihop till sin framtida pension! - De´ ni! - Ta en grön kula!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar