Tingvall

Hur smalspårigt enögd får en trafikforskare, som blivit professor i ämnet vara?? ! Enligt honom är ständiga hastighetssänkningar och absolut nolltolerans mot variationer, med hänsyn till omständigheter i trafikrytmen, väderleken och vägförhållanden, det enda som är trafiksäkerhet och är det enda trafikbrott, som är viktigt att beivra.  Ständiga experiment med hur lite vägunderhåll d.v.s. halkbekämpning, plogning på vintern, vägunderhåll i övrigt på sommaren, man kan göra, har tydligen absolut ingenting med trafiksäkerhet att göra. Jag vill påstå att professorn använder dom svenska trafikanterna d.v.s. stort sett hela Sveriges befolkning, som försökskaniner för att bevisa sin enda idé och tes.
Det paradoxala är, att hela trafiklagstiftningen bygger på kravet, på att den enskilde bilföraren uppfattar trafiksituationen rätt, och handlar absolut rätt i varje enskilt ögonblick. Detta gäller absolut inte när det gäller hastigheten. Då skall bilföraren stirra efter en rund skylt med två siffror på och följa siffrorna slaviskt. Skyltarna är utplacerade efter någon sorts byråkratisk formell, ibland hur tätt som helst, med hastighetsbyten stup i ett, ibland på grund av nån sorts lojhet inte alls.
 Lördagen den 25:e maj 2013  
   PS. Igår körde jag på 45:an från Tösse till Karlstad. Då visar det sig att 45:an från Tösse till Åmål har plötsligt fått sänkt hastighet till 80 km/tim. en vägsträcka som har kilometerlånga raksträckor, över öppet landskap med två meter breda, asfalterade vägrenar. När jag kommer norr om Säffle, är 45;an en s.k. niometersväg (snarare 7 - 8 meter mellan vita sträcken), utan vägrenar, men där är hastigheten 90 km/tim. Finns det inga gränser, hur mycket experimentfabriken, Trafikverket, får djävlas med svenska trafikanter??