Hurra för reservhjul!

Objektet vid hemkomsten utan att ha släppt sig.

När man på helt en normal väg, utan några föroreningar, E18 plötsligt får en punkteringsvarning då vill man I förstone inte tro på elektroniken, men man stannar i alla fall och kollar. Alla fyra däcken ser normala ut, varpå vi fortsätter färden. På ringleden i Örebro känner jag att bilen är svajig varför jag tar första avfart för att kunna stanna och kolla en gång till. Avfarten är också en livlig trafikled, så det är bara att så småningom svänga en gång till. Då är jag plötsligt i ett bostadsområde, med uthyrda tvärparkeringar, - omöjligt att ställa sig för att byta hjul. Jag svänger om nästa hörn, upp mot någon slags industrigrindar. Nu har jag fått nog. Jag stoppar var jag är och går och kollar, vid det laget är däcket tommare än tomt, om det är möjligt att åstadkomma något sådant. Ut med hela packningen från bagagen, ut på asfalten, så att man kan komma åt reservhjulet och verktygen. Nästa problem, - hur ska jag som på senare år har upptäckt att det har blivit oerhört långt till marken, (den måste ha sjunkit undan, kan det ha med klimatförändringar att göra?), -  komma i nivå med bilens underrede, för att kunna se var domkraften skall anbringas. Stöön, alltså, fram med snuttefilten, ner på knäna, efter ännu mera stöön, är domkraften på plats, men då har luften även gått ur mig. Alltså, rast, vila och vattendrickning - och ännu mera stön. Sedan kommer nästa spännande momentet, hitta och få på nyckeln till låsbulten. På med apparaturen på låsbulten och, ja, den passar. Jag som är en övertygad agnostiker, gör i alla fall korstecknet, för säkerhets skull och bulten, mycket riktigt, rör sig icke - stöön. I stället för nästa stön, så säger jag till mig själv, att det kan ju inte värre bli om jag sparkar på nyckeln, varpå jag gör det, och bulten säger knaak och lossnar. Ut med bultarna, av med det tom-tomma hjulet,fram med reserven, - men vad ända in i glödheta.. - det är inte mycket luft i den reserven, närmare bestämt ungefär noll!!  På servicen har dom tydligen slarvat och inte kontrollerat reservhjulet. OK, den är ju i alla fall inte tom-tom, så på med reserven, in med alla paltorna i bagaget, bilen upp i högsta läget, (hurra för gasfjädring) och iväg, med max. 10 km/tim. på jakt efter en bensinstation. Tur ska man ha, för ung. 500 meter bort fanns en OK-mack med fungerande luftning.  Sådär gick en timma och middagen åt Helsingland, eller snarlikt. När vi kom ut på E4:an så gick middagen åt pipan definitivt, bara för att folk inte har det minsta urskillning, när jag ska till flyget, utan anordnar en stillastående kö från Rotebro till Upplands Väsby. Det är för mycket bönder i Stockholm! Nu sitter jag I Spanien och hoppas att det ur reservhjulet inte pyser mer än att jag kan komma iväg från långtidsparkeringen, till närmaste pump.