Den kramgoa människan

   Inatt började jag läsa den andra boken i Elena Ferrantes, jag misstänker biografiska, romansvit som utspelar sig i efterkrigstidens arbetarkvarteren i Neapel. Den är i alla fall skriven i jagform och väldigt övertygande. Den första boken hade jag lite besvär med. Jag hade nog vissa besvär med att engagera mig i småflickors speciella problem och tankesätt. - I presume.
   Den andra delen ska handla, som undertiteln säger, om deras ungdomsår. Denna andra bok rev igång med desto mera schvung. Den knappt sextonåriga väninnan gifter sig med den sex till tio år äldre fästmannen. Det var det sista som hände i den första boken. Den andra boken inleds med att mitt under bröllopet flickan upptäcker att hennes numera man svikit henne till förmån för en givande affär. Hon blir tvärilsk och ställer till med ett stort bråk. Det hela slutar med att hennes man i princip våldtar och klår upp henne på bröllopsnatten, så att hon har blåmärken och ont i flera veckor. 
   Det intressanta är att kvinnorna kvarteret, där romanen utspelar sig, tycker skadeglatt att det var bara rätt att mannen satte den upproriska jäntan på plats. Observera att denna misshandel och våldtäkt sker ungefär år 1960 i ett europeiskt land och anses vara en normalitet. 
   Och då har jag kommit fram till min fundering, eller ifrågasättning, eller påstående, eller va f-n som helst, men i korthet - har det någonsin någonstans någonting lösts med annat än med makt styrka och våld?  Och svaret är definitivt ett enda rungande NEJ!  Och det är alltid och enbart alltid den starkaste som bestämmer och regerar. Och så har det varit sedan urminnes tider. OCH så inbillar sig den historielösa, korttänkta men i sin egenskap av sitt inbillade progressivitet, moderna människan, att allting löses med att man kriminaliserar aggressivitet!  
   Dagens inbilskt progressiva makthavare inbillar sig att man löser allting med en ny paragraf i lagen och i straffskalan! - Att efter hundratals tusen år i historien allt levande har löst problemen och överlevnaden med maktmedel d.v.s. den starkaste överlever, så har vår, plötsligt allvetande, socialistiskt progressiva generation, plötsligt på sjuttiotalet, löst den Gordiska knuten, det är bara att kriminalisera alla små otrevligheter så kommer människan bli kramgo´ och snäll - haha!
   Under hundratusentals år har individen - människan lärt sig att anpassa sig till flocken - samhället. Allt detta är tvunget eftersom människan är ett flockdjur och människan är ett flockdjur för att människan ensam inte klarar sig i naturen. Den ensamma människan är försvarslös och därför anpassar den sig nödtorftigt till flocken, men flocken blir för stor och solidariteten med den för stora flocken brister, varpå slagsmål uppstår, - man hävdar revir! Först var det väl bara med trädgrenar och stenar och dylikt. Sedan blev det speciella klubbor tillverkade för strid. Sedan uppfann människan järnet och började tillverka knivar - vassa saker! Knivarna blev till svärd att användas i tid och otid! Sedan uppfann man krutet - vilket framsteg! Sedan uppfann man ännu effektivare sprängmedel att förinta grannen med och nästa gång man ska hävda sig blir det nog kärnvapen - hurra för mänsklighetens framsteg efter framsteg! 
   Det är tydligen bara Sverige som bygger folkhemmet - och det plötsligt - för självklart kommer socialismen på några årtionden förändra den härskande Darwinistiska kraften i naturen, eller åtminstone vad det gäller hos den socialistiska människan och med detaljerade paragrafers hjälp introducera velourmänniskan, en människa som inte känner till och använder våld - haha ännu en gång!
   Våld inom hemmet var en privat sak från grottorna ända in i sjuttiotalets Sverige. Hur vanligt våldet i hemmet var då är det ingen som vet, för det finns ingen statlig utredning som har producerat en officiell statistik. När det inte finns en officiell statistik från den tiden så kan man ju låtsas att det inte existerade. Alltså måste våldet kommit som en nyhet i samband med dagens invandrare. - Bra, va?
   Sveriges humanitära insats är faktiskt kantat med en hel del ojämnheter och dikeskörningar. Att Sverige på sin tid på tjugotalet, lanserade så kallade rasbiologiska tänkandet vill man naturligtvis helst glömma. Idag så känns den tanken rent ut sagt absurd, men ända till efter kriget var den en realitet och jag har en väldigt stark känsla att om inte Hitler hade drivit rasismen in absurdum, så skulle rasbiologitanken inte dött ut så totalt och absolut inte så snabbt.
   Den store agitatorn, socialdemokraten, Olof Palme var på sjuttiotalet helt upptagen av demonsrationerna mot USA och för det kommunistiska Vietnam, så att sådana oväsentligheter som att infödda svenska medborgare, här hemma och enligt svensk lag, steriliserades för att dom påstods vara mindre begåvade samt t.o.m. bara för att dom var var uteliggare, var inte på dagordningen alls. Och detta skedde på sjuttiotalet i humanismens högborg! - Alltså, så kort är historien där den svenska lagen förbjuder kränkning av olika individer - laglig som olaglig.
   Undra på att vi, efter den nyvunna insikten att bl.a. aga är olagligt, lever i tiden när pendeln har uppnått andra ytterligheten d.v.s. att barn blir kränkta av minsta försök att uppfostra eller disciplinera dem och deras uppfostrare blir bestraffade istället, att man ifrågasätter våldtäkts offer och påstår att förövaren också är ett offer. Och detta sker i svenska domstolar - idag!
   Dagens svenska ungdom anser att Sverige saknar all anledning att ha en krigsmakt. Värnplikten skulle vara bra enbart för att man får tillfälle att bli vuxnare och mognare under utbildningen. Absolut inget behov av försvar! Absolut ingenting hotar Sverige. Jag kan föreställa mig att mitt under en konflikt skulle den inkallade veloursvensken begära och inbilla sig att han har rätt att få ett par månaders barnledighet!
   Den historiska verkligheten är snarare att Sverige historiskt aldrig har invaderats. Sverige har historiskt varit den angripande och den gången som Sverige kom på defensiven så avstod Sverige ungefär en tredjedel av landet (Finland) till ryssen, avsatte kungen och införskaffade en ny kung, en Napoleonsk general, Bernadotte med förhoppningen att han ska återerövra Finland. - Vilken blåsning - Generalen Bernadotte slöt istället fred med Ryssland och under de Bernadottska kungarnas regim har Sverige inte varit inblandat i något krigiskt alls. - Tvärtom Bernadotterna har bidragit till att Sverige slapp bli invaderade av Hitler och efter kriget kunde berika sig, oförstört av kriget som landet var.
   Kontentan av mina frenetiska försök att skriva det här är att mänskliga naturen har utvecklats i hundratusentals år och att ett par paragrafer, under den inbillade progressiva åren på sjuttiotalet, inskrivna i lagboken på några år förändrar inte de darvinistiska naturkrafterna d.v.s. att det är den starkaste som överlever.