progress...

   Varje människa i världen - nå ja utom kanske några i Sverige - får lära sig det elementära - att läsa och skriva samt räkna från noll till nio. - Och det är förutsättningen för all progress i världen.
   Först måste jag bara förvärra uttalandet om just det där om Sverige. Det tycks omöjligt att lära upp artonåringar från småskolan till studenten på fyra terminer! - I synnerhet när dom inte ens kan svenska! Vilket misslyckande för den absolut mest avancerade, progressiva skolpedagogiken d.v.s. den svenska. 
   Nå ja, det finns några klasser där det är så illa att mer än hälften inte har klarat det elementära - läsa, skriva och noll till nio. Det är tydligt att något får man offra även i de bästa av världar! - Offra för mångkulturen och ett nytt spännande tänk i Sverige! - Vi behöver ju fortfarande lokalvårdare. Alltså, vi ska nog dra även dem ända till Sankte Pär, med eller utan jungfrur. - Så, fram för mera mångkultur! Svensken är såå trött på att vara svensk!
   Ursprungligen var min tanke, att förutsättningarna för att en smart tanke inte ska försvinna i samma ögonblick som den tankefödande hjärnan dör, är just det att man har möjlighet att utnyttja tanken efter den tänkandes död. Att man har möjlighet att komma ihåg den och kunna utnyttja och förbättra tanken i led efter led i mänskligheten. - Det är progress. Den ensamma människans hjärna har en begränsad kapacitet. Den ensamma människan är bara en myra. Stacken byggs av oräkneliga myror. 
   I hundratusen år förmedlades kunskapen från far till son så framstegen kom sakteliga. Varje familj hade sina egna knep som då delades med dom närmaste grannarna. Människan är ju ett nyfiket djur, så dom började resa sig upp och spana t.o.m. mot stjärnorna och hur man skulle komma dit. Utan att kunna noll till nio började dom att räkna. (Därav har vi fortfarande alla dessa konstiga, ojämna mått - aln, tum, verst, mile, engelska myntsystemet och oräkneliga andra t.ex. att inte ens den engelska och amerikanska one gallon är lika mycket.)   
1 imperial gallon (Storbritannien) = 4,54609 liter

• 1 gallon (USA, våt) = 3,78541 liter
• 1 gallon (USA, torr) = 4,40488 liter 

Jag har odlat det som ett skämt i årtionden att dom första Amerikaresenärerna från England spillde ut whiskyn ur kaggen i sjögången. Eller att någon smygsöp...    Hjälp! Jag får inte bort punkterna vid radänden, den i början på raden!  Jag kommer inte ut på full radlängd. Tekniken är så utvecklad att den är för invecklad för en som inte har studentexamen. Tänk att den pedagogiskt progressiva svenska skolan har misslyckats även med mig!

   När jag försöker att odla min egentliga tanke om progressen, så ingriper maskinen och jag har sluppit dom djäkla punkterna, - men jag har blivit avbruten på nytt.

   ...PROGRESSEN! Får jag då äntligen börja då? - Jo, allt som vi kan och har åstadkommit är ett resultat av att en delar sin kunskap med en annan. Då är det två som kan,vilka delar sig med den kunskapen vidare i sin tur och nu är det många (för dom har inte lärt sig att räkna till fyra) som kan. Men sen blir det bättre. Nu måste dom lära sig att räkna till fyra och då har dom plötsligt uppfunnit en tredjedels dussin. - Det låter logiskt säger dom och vandrar vidare i den sköna kunskapsvärlden. 

   Så där går det hundra tusen år och det börjar bli för mycket för en ensam människohjärna att hålla reda på. Nöden har ingen lag, vi måste nog försöka att rita tecken för olika saker att göra och att komma ihåg. Sagt och gjort, först i sanden och regnet spolade bort det, men människan är en arbetsmyra. Där borta är det en klippa, jag börjar väl att karva i dem så blir jag klar om tre år. Och antagligen blev han det.

   Vi har ju egyptierna med sina hieroglyfer. Då är vi långt framme i utvecklingen. Hieroglyferna bildar redan något som våra arkeologer kallar för ett alfabet, men hur många som kunde tyda hieroglyferna har jag nog en liten aning. - Det var nog inga många alls, kanske bara deras dåvarande och inbillade Gud. I alla år har arkeologer har skrynklat sina hjärnor med vad för extremteknik egyptierna använde när dom byggde sina små nätta pyramider och varför! Nu har dom nästan enats om att det var nog en enorm massa slavar och handkraft och ingenting annat. Men varför? Det har arkeologerna fortfarande ingen aning om. Eller ingen bärande teori.

   Vi har ju Vikingarna som på runstenar skröt om sina irrfärder, så småningom - t.ex. Men det är många, sannolikt flera hundra, generationers kunskap som resulterade i ett vikingaskepp. Det var den tidens högteknologi, men kunskapen fördes fortfarande vidare per muntlig tradition. - Runan skrev man inte på en kafferast.

   På regalskeppet Wasa, om jag kommer ihåg rätt, hittade man skisser på sammanfogningen av olika balkar och diverse mått ritade direkt på stocken. Vilket tyder på att det mesta av den praktiska konstruktionen skedde på byggplatsen. Om jag minns rätt så dog skeppsbyggaren och änkan fortsatte jobbet, för endast hon kunde tyda hans ritningar och skisser.

   Hittills har jag hållit mig enbart till den tekniska utvecklingen, men varenda småsak vi kan och har även glömt, har tillkommit under generationer. Varenda hantverkare kunde sitt yrke enbart på sitt eget sätt, vilket  han hade lärt sig av föregående generations mästare. Det fanns inte ens enhetliga och gemensamma måttenheter.

   Att smälta och bearbeta metaller i små mängder, lärde människan tidigt, strax efter stenåldern - bronsåldern heter det då. Någonstans långt innan, i den grå forntidsdimman, lärde människan sig att utnyttja elden, dom lärde sig att koka maten, att konservera maten, att t.o.m. gräva ner bajset, med andra ord allt, varenda minsta gnutta, har mänskligheten fått lära sig och komma ihåg. 

   Undra på att det tog miljontals år av förberedelser för att äntligen på sjuttonhundra talet kunna uppfinna ångpannan!   Några årtusenden innan hade människan lärt sig att bruka jorden, vadan de plötsligt kunde bli bofasta och uppfinna en hobby - t.ex. sitta vid brasan och berätta sagor och sanningar. Följdriktigt så tyckte dom att det skulle vara kul att kunna bevara historierna även när dom själva hade gått hädan så att säga. Alltså gav dom sig på den eländiga klippan och karvade vidare, men dom upptäckte att alla ord inte gick att återge med bilder. Dessutom var det ganska svårt att läsa på klippan så att det hördes ända till brasan.    Det fixade de gamla egyptierna, dom uppfann

hieroglyferna och så småningom även att det gick att behandla papyrusbladen så att det gick att bevara skrift på dem. Då kunde man sitta vid brasan och läsa dom gamla sagorna - d.v.s. om man kunde hieroglyfer och det var det inte många ens då.

   Romarna och förresten redan dom gamla grekerna, (varför heter de "dom gamla grekerna", är det möjligen för att de inte ville bli sammanblandade med dom nya moderaterna?) hade i alla fall hittat på ett tecken för varje ljud, alltså inte ett tecken för ett ord, eller en glosa som kineserna, utan ett tecken för varje ljud i ett ord, ett sorts alfa-beta och romarna förfinade det som då slutligen blev vår tids alfabet. Vid det laget kunde människan till och med börja skriva och skicka kärleksbrev i den mån personen kunde skiva - och det var fortfarande ytterst få som ens visste att det fanns ett alfabet. Men sedan kom Kristus och uppfann kyrkan och kyrkan uppfann Påven och Påven uppfann munkar. - (Nu vet jag även ungefär när och var ordningstalen noll till nio dyker upp. Dom heter indoarabiska och uppfanns i Indien c:a 400 år före år noll i vår almanacka, vidare så dök dom upp i Europa på medeltiden - that's it.) 

   Nå ja, då var grunden klar! Eftersom munkarna i alla fall inte hade något att göra så tyckte Påven att de kunde lika gärna lära sig alfabetet och nedteckna Guds ord. Och dom skrev och gjorde kopior av vad andra hade skrivit och plötsligt hade varje kloster ett bibliotek fullproppat mer handskrivna böcker! Nu var även boken uppfunnen! Då kom femtonhundratalet och i dess sköte vilade Gutenberg, ni vet mannen som det påstods om att, om han skulle kommit in på DN-s tryckeri på femtiotalet, skulle utbrista "Oh-fan har ni  fått elektriskt också?" i övrigt skulle det se ut som det var då när han uppfann tryckerikonsten på femtonhundra talet. Då är han också - och vad han bidrog med till mänsklighetens progress presenterad. Fram till Gutenberg var varenda bok i världen en handskriven kopia av en annan bok, som var en handskri... o.s.v. Sedan dess trycks alla böcker på ett eller annat sätt men i flera exemplar.

   I nutid så har mänskligheten löst stort sett alla våra bekvämlighets behov och serverat lösningar i överflöd, tack vare att dom kan läsa sig till vad andra har åstadkommit och försöka att förbättra och förbättra och hitta på något ännu nyare. Det finns tusentals och åter tusentals lösningar på stort sett varenda pinal. - Utom möjligen att miljöknuttarna har misslyckats att behärska vädret! På femtiotalet försökte faktiskt både USA och Sovjet att tillverka väder d.v.s. dom försökte att göra konstgjort regn. - Resultatet för jorden var lika fjuttigt som atombomben över Hiroshima. - Alltså fiasko!

   Efter alla miljontals år hände det viktigaste som mänskligheten behövde.Någon kunde läsa och samla det lästa i en klump och därur uppfinna ångmaskinen - nu jäklar! - nu ska vi köra! Men ganska långsamt. Det tog tydligen c:a 140 år från första ångmaskinen till att ångmaskinen producerade för fullt. Även elen spred sig ganska långsamt. Först på tjugotalet blev elkraften allmän t.ex. i USA-s industri. Jag har en känsla av att det berodde på att saker kom till hantverksmässigt. Ren industriell tillverkning kom nog först med löpande bandet.

   Jag har helt förbigått utvecklingen på alla andra områden som läkekonst, forskning som har lett vår kännedom om vår omgivning, Newton och äpple i skallen, (även han var enbart en hantverkare, mångsysslare. Han var tydligen naturvetare, matematiker, teolog och alkemist allt på en och samma gång), samt alla hundratusentals områden som har bidragit till den mänskliga progressen. - Jag skulle ju bara skriva ett litet kåseri!
   Tänk er bara va' lite vi kan om urmänniskans liv och leverne - faktiskt mindre än om aporna! Va' lite vi kan t.ex. om Neandertalarnas liv och leverne. Då frågar jag, varför? Jo, i skolan på min tid avhandlades stenåldern, bronsåldern, järnåldern och så vidare ända fram till pyramiderna väldigt summariskt. Det vete f-n hur många hundratusen år av människans historia vi bara gissar om. Det är först med Faraonerna i Egypten och de gamla grekerna vi halkar in i en belagd historieskrivning. Med andra ord, det är bara klockan fem i tolv av historien vi har belägg för. Och varför det? Jo det är självklart, från och med då finns det skriftliga, för oss tydbara minnen!
   Från hieroglyferna över de gamla grekerna in i romartiden, där allting organiserades - ( förutom räknandet - räkna kunde romarna inte, med sina dussin och ojämna månader - februari är ju en total katastrof!) - genom medeltiden (med alla pesterna) fram mot industrialismen och till våra dagars "upplysta" miljöparti. Allt om detta kan vi utförligt. Varför? Jo för det finns läsbara, skriftliga bevis. Det är nedskrivet och läsbart så att man kan generation efter generation komma ihåg och dra slutsatser och utnyttja kunskapen ända från romartiden - till och med almanackan måste man dras med.
   På detta vis har mänskligheten vandrat vidare i världens historia, genom istider och ovanligt torra somrar. Trots att människorna lärde sig att skriva och bevara det skrivna, så har dom inte statistik på vädret för mer än två hundra år. Därför har denna sommar blivit exceptionell.
   Numera räcker det inte med att vi kan läsa och i synnerhet behärskar det där med noll till nio. Det har blivit svårare samtidigt som det är bara nollor och ettor som räknas. Vem kommer väl ihåg räknestickan? Vår teknik är numera så avancerad att uträkningar numera görs med supersnabba datorer. Att göra vissa av dessa uträkningar för hand skulle ta hundra år för hundra gubbar - minst! - Och svaret skulle fortfarande kunna bli fel. Ni vet, det är som så att en dator har aldrig fel, varför dagens hela samhälle vilar på datorer. - Det kan väldigt sannolikt bli domedagen för vårt samhälles morgondag. - Men det är inte längre historia, det är att skåda in i framtiden, så jag slutar väl här då.