tranigt

   Nu ska jag trankassera. Senaste tiden har jag faktiskt inte gjort något lustigt, bara trakasserat de stackars pamparna i regering och riksdag som utövar bestämmande över det svenska folket, vilket har blivit lurat på sitt folkhem till förmån för ohejdat invandrande. 
   Men nu ska jag trankassera istället. Vi har i detta år blivit med bofasta tranor nere vid tjärnen. Tre stycken och en vit sådan - albino?  Alltså fyra. Att vid klockan sex på morronen- ungefära - när knäna börjar att svida och man måste vända sig i den goa varma slafen, samtidigt få höra tranvrål över nejden, gör ju en plötsligt kissnödig och då är liksom morgonsömnen förstörd. Sådant får man ju inte uppleva boendes i staden - alltså tranvrål - kissnödig blir man nog även i staden.
   I stan fanns det bara en trastdjäkel som hade lärt sig att busvissla - antagligen tagit efter några tonåringar som kom hem alldeles för sent och aldrig hade portnyckeln med sig. Det lät också ganska vråligt = onödigt högljutt, bland husväggarna. 
   Ack ja, gamla minnen, som när tonåringarna hade party på gården mitt i natten och vår granne, som blev störd i sin nattsömn, hällde en hink vatten över dom från sjätte våningen - då sa det plask och det blev tyst! - Dom kanske drunknade?!